Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tempelhof ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Temperatur
924
me’ntum, blandning), typisk
grundstämning i en individs
känslo- och viljeliv. Åtminstone
med den hippokratiska skolan
möter ett åskådningssätt, som
ända fram på 1800-t., utövat ett
dominerande inflytande, nämligen
att såväl sjukdomstillstånd som
känsloyttringar berodde av den
”blandning” (grek, kra’sis), vari
de fyra kroppsvätskorna (se
Medicin sp. 1437 f.) befunno sig
med varandra. Var denna
hälsobringande, talade man om
eukrasi, i motsatt fall om
dyskrasi. Föreställningen om
kroppsvätskorna torde, ss.
svensken Robin Fåhræus visat,
närmast förklaras av vid
åderlåtning gjorda iakttagelser om
skiktningsförhållanden i
avtappat blod. I anknytning till
beteckningarna för kroppsvätskorna
kom man att ss. sangvi’niskt
beteckna det T., där blodet
dominerar vätskeblandningen, vilket
ansågs medföra en livlig,
lättrörlig, av en viss ytlighet och
föga ihärdig handlingskraft
präglad stämning, ss. kole’riskt den
gula gallans T. med ett livligt,
djupt känsligt lynne med
energisk handlingskraft, ss.
melan-koTiskt den svarta gallans T. med
ett känsligt, svårmodigt lynne
och handlingsolust, ss.
flegma’-tiskt slemmets T. med ett mera
apatiskt lynne och en trög men
seg handlingskraft. Ännu i våra
dagar användes i allm. den
traditionella temperamentlärans
terminologi och distinktioner vid T: s
karakt äristik.
Temperatu’r (lat.
tempera-tu’ra, blandning, mått). Fys.
Måttet på en kropps
värmetillstånd. En kropp säges ha högre
T. än en annan, om värme
övergår från den förra till den senare
vid beröring mellan dem. En
kropps T. mätes vanl. genom att
bringa kroppen i beröring med en
annan, som antar samma T. som
den första; den senare är så
inrättad, att dess T. direkt kan
avläsas (se vid. Termometer).
Absolut T. är den i Kelvinskalan
angivna T. — Mus. Utjämning
av de oundvikliga avvikelserna
från tonintervallernas akustiska
renhet, nödvändig för piano, orgel
och andra instrument med fast
intonation. Numera användes
uteslutande en 12-tonsskala med
liksvävande T., där varje
halvton-steg är lika med VI2 av oktaven.
Oktaven är här det enda fullt
rena intervallet, kvinterna äro
något för små, terserna (och
kvarterna) för stora. Om man
t. ex. från kontra c räknar en
följd av 12 kvinter, så kommer
man till en ton, fyrstrukna hiss,
som nära men ej fullt
sammanfaller med femstrukna c. Den
tolfte kvinten är något högre än
den sjunde oktaven; förhållandet
dem emellan, 531441/6242S8, är något
större än 4/10 helton och kallas
pytagore’iska k o’mmat.
Den pytagoreiska tersen, som
er-hålles genom att nedflytta den
fjärde kvinten två oktaver, är
ock avsevärt större än den
naturliga (stora) tersen (®/4) ;
förhållandet, 81/g0, kallas det d i d y’
-miska (efter den grekiske
grammatikern DVdymos, f. 63
f. Kr.) 1. 8 y n t o’ n i s k a (av
grek. sy’ntonos, lika ljudande,
samstämmande) ko mm a t. Vid
oliksvävande T., numera
övergiven, stämdes vissa intervall
rena, varigenom de övriga blevo
desto oriktigare. Tempererad
stämning åstadkommes i
praktiken vanl. genom att räkna de
svävningar, som alstras av
övertonerna. Försök att uppnå renare
stämning genom att dela oktaven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
