Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termiter - Termodynamik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Termodynamik
958
sättningspar av könsmogna larver
(”neoteni”, se
Fortplantning), dels arbetare:
ving-lösa, fortplantningsodugliga
hanar och honor (jfr Myror);
en del arbetare, soldater, ha
spec. stort huvud och starka
man-dibler. Vid s v ä r m n i n g e n
flyga de nya, i samhället
utvecklade könsdjuren ur boet och
grunda efter vingarnas avslitande ett
nytt samhälle. Den befruktade
honans bakkropp blir på grund
av de utvecklade äggmassorna
enormt uppsvälld. De nya
arbetarna övertaga boets vidare
utbyggande, könsdjurens och
larvernas vård. Vissa T. bygga ofta
åtskilliga meter höga, av
träsmulor, jord och saliv murade bon av
olika form, andra gnaga gångar
i trävirke, t. ex. boningshus, som
därigenom till slut kunna störta
samman. T. äro allätare. Liksom
myror anlägga de svampodlingar
och hysa gäster, termitofiler, ss.
skalbaggar, spec. kortvingar,
tvåvingar m. fl.
Te’rmodynamik (av grek.
te’rme, värme), mekaniska
värmeteorin (varmed dock
även menas teorin om värmet ss.
rörelse hos kropparnas atomer 1.
molekyler), den del av
värmeläran, som behandlar värmets
övergång i andra energiformer, ss.
mekaniskt arbete, elektrisk 1.
kemisk energi o. s. v., 1. omvänt
dessa energiformers övergång i
värme. Man skiljer ofta på
teknisk, fysikalisk och kemisk T.
Den tekniska T. behandlar
sambandet mellan värme och
mekaniskt arbete, den fysikaliska T.
värmeverkningarna vid
tillstånds-ändringar samt vid vissa
elektriska och magnetiska
förlopp och den kemiska T.
värmeverkningarna vid kemiska
omsättningar. Några bestämda gränser
Termitbo.
mellan dessa grenar finnas dock
ej. — Den tekniska T. har
utvecklats jämsides med ångtekniken.
Som dess grundläggare räknas
Sadi Carnot (se d. o. 2), som
1824 gav en teori för
värmekraftmaskiner. En sådan maskin
upprepar i regeln gång på gång
samma elementarprocess, och Carnot
diskuterade en efter honom
uppkallad cirkelprocess,
bestående i att samma substans (t. ex.
vatten i form av ånga och vätska)
efter vartannat genomgår fyra
tillståndsändringar:
upptagning-av värmemängden Q2 vid
temperaturen T1} temperatursänkning
utan värmeutbyte med
omgivningen från Tx till T2, avgivande
av värmemängden Q2 vid
temperaturen T2 och slutligen återgång
till det ursprungliga tillståndet
utan värmeutbyte. Utföres
processen reversibelt, d. v. s. så att den
i varje punkt är omvändbar, blir
enl. Carnot det uträttade arbetet
L = Konstant • Q-, • (Tt—T2) (1).
Arbete kan således ej erhållas ur
värme, utan att detta övergår från
en högre till en lägre temperatur.
Detta har betecknats som T:s
andra huvudsats. Alla
praktiskt utförbara
värmekraft-processer äro på grund av
friktion o. d. ej omvändbara (i r
rever s i’ b 1 a), och arbetsutbytet
blir mindre, än vad formel (1)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
