Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teseion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
991
Tesis—Tessin
992
Te’sis (grek., sänkning), svag
1. obetonad del av versfot.
Te’sla, N i c o 1 a, f. 1857,
kroatisk fysiker och elektrotekniker,
flyttade 1882 till För. Stat., där
han bl. a. varit anställd hos
Edison. T. konstruerade många
elektriska maskiner, bl. a. den första
högfrekvensgeneratorn (10,000
perioder). Mest känd är T e s 1 a
-transformatorn, en järnfri
transformator, i vars
primärlind-ning, med ett fåtal varv,
uppväckas högfrekventa elektriska
svängningar genom
gnisturladd-ningar. I sekundärlindningen,
som har ett stort antal varv,
induceras en mycket hög spänning
av samma frekvens (Te s 1 a
-strömmar). Strömmarna äro
trots sin höga spänning på grund
av sin höga frekvens ofarliga för
människor. De ha fått medicinsk
användning (se d’ A r son v a 1 i
-sation). T. har med dessa
strömmar utfört olika experiment
och bl. a. fått Geisslerrör att lysa
utan strömtilledningar.
Tesmote’ter, se A r k o n t.
Te’spis, grekisk skådespelare
och dramatiker, verksam i
Ättika på 530-t. f. Kr., enl.
traditionen skaparen av det grekiska
dramat (jfr Drama sp. 495).
Uppgiften, att T. dragit omkring
med ett sällskap, som spelat från
sina vagnar, har givit upphov till
uttrycket T e s p i s k ärran om
den ambulerande teatern.
Tessa’lien, landskap i
Grekland, gränsande till Epirus i v.,
Makedonien i n. och Egeiska
havet i ö. T., som ung. motsvarar
nomarkierna Larissa och Trikkala
(13,356 kvkm. 470,000 inv.), är
ett bördigt slättland,
genomflu-tet av Peneios och omgivet av
berg, ss. Pindos i v., Olympos,
Ossa och Pelion i n.ö. samt
Otrysbergen is. — T. var under
yngre stenåldern säte för en
egenartad kultur, som visar
fränd-skap med Donaubäckenets och
först mot den egeiska tidens slut
kom i närmare beröring med
Greklands. Under historisk tid
behärskades T. av en
storgodsägareklass och bildade ett
förbund under en hövitsman, tago’s.
Filip II av Makedonien lyckades
344 f. Kr. göra T. till ett lydland.
— Den forna tessaliska dialekten
stod närmast den aioliska. —
Under nya tiden tillhörde större
delen av T. Turkiet till 1881 (se
Grekland sp. 1544).
Tessalonfka, se Saloniki.
Tessalonfkerbreven, två av
Paulus’ brev i N. T., skrivna till
den på 2:a missionsresan (omkr.
50 e. Kr.) grundade församlingen
i Tessalonika. 1 Tess., som bär
en starkt personlig prägel, är
tydligen skrivet ej långt efter
Paulus’ avresa från staden, trol.
i Korint, och föranledes närmast
av de underrättelser, som den
från Tessalonika nyss återkomne
Timoteus medfört. 2 Tess. är
betydligt mindre personligt och
behandlar med egendomlig
utförlighet ett spec. läroämne, Antikrists
uppenbarelse. Av många forskare
anses det ss. efterpaulinskt.
Tesserala systemet (av lat.
te’ssøra, tärning) L t e s s u 1
a’-r i s k a systemet (av lat.
t c’s sula, liten tärning), se
Kristall sp. 1337.
Tessfn, se T i c i n o.
Tessfn. 1. Nikodemus T.
d. ä., f. 1615, d. 1681, arkitekt.
Född i Stralsund, inkom T. som
helt ung till Sverige och arbetade
bl. a. från 1639 i Axel
Oxenstiernas tjänst. Förordnad till kungl.
”architecteur” 1646, blev han i
tillfälle att 1650—53 företaga en
studieresa till Italien, Frankrike
och Holland, vilken hade stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
