Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - t. ex. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
t. ex.—Textilindustri
1006
mandiska stilens främsta och
bäst bevarade verk. 5,000 inv. —
Under Rosornas krig stod 1471 ett
slag vid T., vari Henrik VI :s
gemål Margareta tillfångatogs
(jfr England sp. 1071).
t. ex., förk. för till exempel.
Texas [te’kksas], största
staten i För. Stat., gränsande till
Mexikanska bukten i s.ö., Mexiko
i s.v. (längs Rio Gr ande del
Norte), New Mexico och
Oklahoma i v. och n., Arkansas och
Louisiana i ö. 688,644 kvkm. 4,7
mill. inv. (1920; 5,2 mill. 1926),
därav 15,9 % negrer och 5,4 %
invandrade mexikaner. Landet,
som trappstegsformigt stiger mot
det inre, består närmast den
la-gunartade kusten, vilken med
undantag av Galveston (se d. o.)
saknar goda hamnar, av en låg
och sumpig slätt, som längre in
blir mera kuperad. Kustslätten
avlöses av vidsträckta prärier,
bland vilka ”svarta prärien”
bildar T:s odlingscentrum, och dessa
av platåområden, bl. a. Llano
estacado (se d. o.). Längst i v.
nå Klippiga bergen in i T.
Huvudnäringar äro jordbruk och
boskapsskötsel. T. är För. Stat:s
förnämsta bomull sproducent; f. ö.
odlas majs, havre, frukter,
grönsaker m. m. (ung. y6 av arealen
odlad). T. är mycket mineralrikt
och lämnar bl. a. bergolja,
naturgas, svavel, cement, kvicksilver
och stenkol. Industrin är föga
utvecklad. 5 städer ha mer än
100,000 inv.: San Antonio,
Dallas, Fort Worth, Houston och El
Paso. Huvudstad Austin. — T.
började koloniseras av
spanjorerna vid 1600-t:s slut och ingick
1821 i det fria Mexiko. 1836—45
var det självständig republik.
Under 1800-t:s förra del försiggick
en stark invandring från
Nord-Amerika till T., som 1845 anslöt
sig till För. Stat. Om det därav
framkallade kriget mellan Mexiko
och För. Stat, se Mexiko sp.
8. Under inbördeskriget 1861—65
anslöt sig T. till sydstaterna.
Texasfeber, sommarsjuka (se
d. o. och Fästingar).
Texel [tä’ssel], se Frisiska
ö a r n a.
Text (lat. te’xtus, eg. vävnad),
sammanfattande benämning på
orden i en skrift 1. i ett tal; en
författares egna ord i motsats till
anmärkningar, förklaringar o. d.;
bestämt stycke, över vilket talas
1. predikas; orden till en
musikalisk komposition; ett slags
bok-tryckarstil (se Stil sp. 1580).
— Texta, pränta, skriva med
utsirade bokstäver.
Texte [täkkst], J o s e p h, f.
1865, d. 1900, fransk
litteraturhistoriker, prof, i Lyon, skrev
bl. a. det för uppfattningen av
1700-t :s kultur strömningar
banbrytande arbetet Jean-Jacques
Rousseau et les origines du
cos-mopolitisme littéraire (1895).
TextiT (lat. te’xtiUs, av
te’xe-re, sammanfläta), som avser,
tillhör 1. härrör från textilindustri
och -konst. — Text i’lie r,
alster av textilindustri och -konst.
Textilindustri, gemensam
benämning på alla de
fabrikations-grenar, som avse tillverkning av
vävnader 1. ha samband därmed.
T. omfattar sålunda jämte den
egentliga garn- och
vävnadsfabri-kationen maskinstickning, resp,
-virkning, band- och
gardintillverkning etc., dessa produkters
förädling genom appretering,
blekning, färgning och tryckning
(tygtryck), ävensom
snörmakeri-och repslageriarbeten. I mera
vidsträckt betydelse inbegripes under
T. även beklädnadsindustrin
(sömnads-, broderi- och
filtarbeten). T. utgör en av den moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
