Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - t. ex. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Textilit—Textularia
1008
fabriksindustrins främsta grenar
och. den, inom vilken stordriften
först kom till genomförande,
närmast genom de maskintekniska
uppfinningarna i slutet av 1700-t.,
vilka i första rummet berörde
bomullsindustrin. Särskilt
framstående är T. i Storbritannien,
För. Stat., Tyskland, Frankrike,
Belgien och Japan. I Sverige intar
textil- och beklädnadsindustrin
med avseende på
tillverkningsvärde (f. n. c:a 420 mill. kr.
årligen, därav ung. % på den
egentliga T.) och antal arbetsanställda
(c:a 55,000) tredje rummet av
industrigrenarna. Antal fabriker
utgör 634, spinnspindlar c:a
835,000 och vävstolar c:a 21,000.
Främst kommer Älvsb. 1. med ett
tillverkningsvärde av c:a 87 mill.,
östergötl. 1. 54 mill., Göteb. 1. 46
mill. och Malmöh. 1. 43 mill. kr.
Jfr Bomull, Linneindustri,
Sidenindustri,
Trikåindustri, Ull och
Ylleindustri.
Textili’t (jfr Textil), garn,
framställt genom
sammantvin-ning av en smal pappersremsa
med en tråd av annat material.
T. användes i vissa mattor samt
till säckväv, snören m. m.
Textilkonst omfattar alla de
slöjdarter, vari föremål
frambringas genom sammanfogande
av trådar: vävning, sömnad,
spin-ning, flätning, knyppling,
knyt-ning, virkning, stickning,
snörma-keri etc. — T. återspeglar visserl.
i stort sett de allmänna
konstströmningarna — detta gäller i
synnerhet det yrkesmässigt
bedrivna arbetet — men den
ställning T. intar med avseende på
teknik och konstnärlighet växlar
dock mycket för olika tider och
folk. I Orientens gamla länder,
särskilt Kina och Persien, har T.
nått en oerhört rik utveckling
och spelar hos de nomadiserande
orientaliska folken en
dominerande roll. I det medeltida
Europa innehade östromerska
riket en ledande ställning inom T.,
vilken på 1300-t. övertogs av
Spanien och Italien för att under
1600-t:s lopp glida över till
Frankrike. — Den folkliga T.
har en mera provinsiell och
konservativ karaktär (jfr
Hemslöjd). Den har spelat och
spelar ännu en stor roll såväl
i de slaviska som i de
skandinaviska länderna, fastän den på
senare tider fått en svår
konkurrent i industrin. I skilda länder
ha under 1800-t:s sista decennier
uppstått rörelser för att främja,
ev. återuppliva den folkliga T. I
detta avseende intar Sverige en
ledande ställning. — Se vid.
Konstvävnad,
Konstsömnad (broderi),
Gobeläng, Mattor, Spetsar
m. fl. artiklar om de olika textila
teknikerna.
Textilväxter, se
Bekläd-n a d s v ä x t e r.
Textkritik, den gren av
filo-login, som har till uppgift att
till dess riktiga lydelse och därpå
beroende tolkning fastställa en
viss text. T. har främst att
undersöka texters äkthet och olika
varianters värde, utmönstra
felaktigheter, som insmugit sig,
samt, då texten på grund av yttre
skador är ofullständig, söka
återställa den i dess fullständiga
skick. T. grundlädes av de
alexandrinska lärda och upptogs
senare av den klassiska filologin,
vars metodiska grundsatser blivit
rådande för T. i allm. Jfr
Bibel-kritik, Diplomatik och
Paleografi.
Textula’ria, foraminiferer med
kilformigt skal och spiralformigt
anordnade kamrar. T. ansågs förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
