Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tibet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1057
Tibet
1058
tet utmärkes f. ö. (jfr ovan) av
stora temperaturskillnader
mellan såväl årstiderna som dag och
natt samt av plötsliga våldsamma
stormar. Snögränsen ligger i det
inre 5,500—6,000 m. ö. h. —
Djurvärld, se A s i e n sp. 736. —
Befolkning och näringar.
Befolkningen utgöres huvudsaki. av
t ibet a’ner (se
Människoraser sp. 521). I de ytterst
glest bebodda centrala och n.
delarna äro de nomader, med får-,
get- och jakh jordar och drivande
jakt på bl. a. myskhjort.
Floddalarnas befolkning i s. och ö. är
talrikare och lever till stor del
av jordbruk, som —
mångenstädes medelst konstbevattning —
producerar korn, ärter,
sydfruk-ter m. m. Viktiga näringsgrenar
äro även guldvaskning och
handel (export av mysk, ull, borax
m. m.; tegelteimport), främst
med Kina och Indien, dit vägar
föra bl. a. från Lasa över Batang
till Chengtu och genom Sikkim
till Darjiling. — Säregna sociala
förhållanden råda. Polyandri är
vanlig. De lamaistiska munkarna
(jfr Lama), som anslås till
minst % av befolkningen,
underhållas till stor del av nomaderna
och jordbrukarna och driva i
klostren handel och
konsthantverk. Tibetanerna hysa en i
religiösa föreställningar bottnande
motvilja mot kroppshygien och
sjukvård. — Styrelse. Större
delen av T. styres av Dalai-lama
(se Lama) i Lasa, som är T:s
både andliga och världsliga
överhuvud. Kuku-Nor-området i n.ö.
står i direkt beroende av den
kinesiska provinsregeringen i Kansu
och infödingsstaterna i området
Kam längre söderut vid Kinas
gräns intaga en halvt oberoende
ställning under kinesiskt
protektorat. — Historia. Först på 1700-
34. — L e x. XI. Tr. 13. 12. 27.
t. började man i Europa få någon
kännedom om T., främst genom
missionärers skildringar därifrån.
1811 besöktes Lasa för första
gången av en europé. Dennes
efterföljare Huc (se d. o.)
lämnade en uppmärksammad
skildring därav. Senare har landet
blivit föremål för mera systematisk
utforskning, vari bl. a. deltagit
Prsjevalskij och S. Hedin (se
dessa ord). T. stod tidigt i beroende
av Kina men styrdes av inhemska
härskare, bland vilka Dalai-lama
småningom framträdde som det
världsliga överhuvudet, medan
Tasji-lama var det andliga. Efter
ett uppror mot Kina 1725
ställdes T. under starkare kinesisk
kontroll, och efter ett nytt
uppror 1750 uppdrogs styrelsen åt
Dalai-lama och Tasji-lama men
under kejserliga (kommissariers
överinseende. I modern tid blev
T. av storpolitisk betydelse på
grund av rivaliteten mellan
Ryssland och England ang.
herraväldet i Central-Asien. Under
rysk-japanska kriget besatte en
engelsk styrka under överste
Younghusband (jfr d. o.) 1904
Lasa. Dalai-lama hade då flytt
till Urga, och med den
provisoriska regering, som bildats
under ledning av Tasji-lama, slöts
s. å. ett fördrag, som gjorde T.
till Englands vasall. Sedan
England 1906 med Kina
överenskommit att icke ta i besittning något
tibetanskt område och jämte
Ryssland i ententefördraget 1907
förklarat sig vilja avstå från
inblandning i T:s inre
angelägenheter, sökte Kina återtaga sitt välde
där och besatte 1910 Lasa. Den
1909 dit återvände Dalai-lama,
som förgäves sökt komma på god
fot med Kina, tvangs nu att söka
brittiskt skydd i Indien. Kinas
återställda suveränitet över T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
