Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tibet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1059
Tibetanska språket och litteraturen—Ticino 1060
upphörde emellertid ånyo efter
utbrottet av den kinesiska
revolutionen 1911. Dalai-lama återvände
till Lasa och proklamerade 1913
T:s oberoende av Kina. Någon
uppgörelse med Kina har icke
skett på grund av de oordnade
förhållandena där. Av England
har han däremot kommit i allt
starkare beroende. Hans
medtävlare Tasji-lama har på grund av
dålig finanspolitik måst söka sig
tillflykt i Kina.
Tibeta’nska språket och
litteraturen. Tibetanskan, som talas
i Tibet och dess gränstrakter,
tillhör de tibeto-burmanska
språken (se d. o.). Den är, liksom de
siamo-kinesiska språken, ett
en-stavigt (monosyllabiskt) språk,
d. v. s. alla osammansatta ord
bestå av en enda stavelse, men i
olikhet med dessa är den ej
isolerande (oböjlig) utan har rika
variationer för uttryckande av
kasus, tempus o. d. — Den
tibetanska skriften skapades på 600-t.
e. Kr. genom modifiering av
sanskritisk skrift. Litteraturen, som
främst är buddhistisk (jfr L a
-ma), uppblomstrade rikt på
700-t. och under följande sekler. Den
religiösa litteraturen är
sammanförd i två samlingar: Bka-hgyur
[kandjor] (689 verk i 100 stora
volymer), buddhismens heliga
böcker, översatta från sanskrit,
och Bstan-hgyu/r [tandjor],
översättningar frän indiska lärda och
tibetanska teologers originalverk.
Bland världsliga alstei’ märkas
dikter av Mil ar asp a [-[mila-re’pa],-] {+[mila-
re’pa],+} en undergörande
tiggarmunk på 1000-t. e. Kr., samt
episka verk.
Tibeta’nsk ras, se
Människoraser sp. 521.
Tibe’to-burma’nska språk,
den ena huvudgrenen av den
indo-kinesiska språkfamiljen,
omfat
tar fyra huvudgrupper: 1)
tibetanskan med närsläktade språk:
nepalesiskan, leptsja (i ö. Nepal)
och nord-assamesiskan; 2) bodo-,
naga- och kachinspråken
(huvudsaki. i Assam) ; 3) burmanskau
med närsläktade språk, främst
kuki-chinspråken (i spridda
områden mellan Assam, Burma och
Bengalen) ; 4) lolo och
närsläktade språk: moso, miaotsi m. fl.
(i s.v. Kina och nordligaste
Ton-king). Alla dessa språk klyva sig i
en mängd dialekter, och deras
samhörighet är, ehuru den
allmänt antages, svagt bevisad.
Tibia, lat., skenben (se
Extremiteter sp. 1333).
Tibro, municipalsamhälle
(sedan 1923) i Kyrkefalla skn,
Skarab. L, station vid
statsbane-linjen Skövde—Karlsborg. Många
möbelfabriker. 1,350 inv.
Tibullus, A 1 b i u s, f. omkr.
55 f. Kr., d. 19 f. Kr., romersk
skald. T., som var en religiös
natur, genomträngd av den
augus-teiska tidens sedliga idéer, skrev
elegier (många riktade till hans
älskade, Delia), i vilka han
besjöng hemmet, familjelivet och
lantlivets behag.
Tic [tikk] (fr., ryckning), se
Kramp.
Ti’chatschek, Josef, f. 1807,
d. 1886, böhmisk operasångare
(tenor). S. var verksam från 1838
i Dresden men gästspelade
därjämte flerstädes (Sthlm 1863 och
senare). T., vilken vann ett
betydande konstnärsrykte, var den
förste framställaren av Wagners
Rienzi och Tannhäuser.
Ti’chon, f. 1860, d. 1925, rysk
patriark, se Ryssland sp.
1559 f.
Ticino [-tji’nå], ital., ty.
Tes-sin. 1. Vänsterbiflod till Po i
Schweiz och Italien, upprinner
nära S:t Gotthard och
genomfly
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
