Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tideräkning ... - Tidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
Tidevarvet—Tidning
1076
Tidlösa. T. v. i frukt, t. h. blommande.
tande, att ”den allmänna
opinionen ännu icke är beredd att kräva
omedelbar aktion i någon särskild
riktning”. — Jfr C a 1 e n d a e,
Idus, N o n a e och R e v o 1 u
-tionskalendern.
Tidevarvet, se Frisinnade
kvinnors riksförbund.
Tidkonstant, detsamma som
relaxationstid.
Tidkontroll. För registrering
av viss tid användas s. k.
tidkon-trollur, tidstämplar o. d. T i d
-kontrollur användas vid
verkstäder och kontor för
kontroll av personalens ingångs- och
utgångstider. Uret är vanl. så
beskaffat, att då en person inför
ett kort i detsamma och trycker
på ett handtag, registreras å
kortet den tidpunkt, då det
stämplades. Vanl. markeras
härvid tiden vid för sen ankomst 1.
för tidig avgång med röda siffror.
Förutom ett vanligt urverk består
ett tidkontrollur av ett av
urverket drivet stämpelverk.
Lämpligen drivas kontrolluren elektriskt,
så att de erhålla en strömimpuls
varje minut. För påstämpling av
ankomstdag och klockslag på
handlingar, ankommande till
ämbetsverk, bank 1. kontor,
användas tidstämplar.
Tidkula, se Tids b e s t ä m
-ning.
Tidlösa, nakna jungfrun,
CoTchicum autumna’le (fam.
Lilia1 ceae), ört med lökformig
jordstam och 1—3 stora,
blekgredelina blommor på hösten samt
blad och frukt följande vår.
Giftig på grund av halt av
alkaloi-den k o 1 c h i c i’ n. Fröna äro
officinella. Härstammar från
Medelhavsländerna och förekommer
i Sverige odlad och förvildad.
Tidning. T: s äldre
historia. Föregångare till T. voro de
nyhetsbrev, som furstar och stora
handelshus läto sända sig.
Närmast har T. uppstått ur de
flygblad om fältslag, kometer m. m.,
som redan kort tid efter
boktryckarkonstens uppfinning började
utges. Allteftersom
postväsendet utvecklades, övergingo dessa
till regelbundna veckotidningar,
tidigast i begynnelsen av 1600-t.
i s.v. Tyskland, där viktiga
postlinjer möttes. Deras tillväxt
föranledde regeringarna att tillsätta
censorer för dem 1. göra
utgivningsrätten beroende av ett
privilegium. Från början utgjordes
det centrala i dessa T. av
nyheter, men därmed förenades på
1700-t. andra avdelningar, vilka
till en början hade andra organ
(veckoblad) : diskuterande och
agiterande artiklar i politik (i
den mån censuren tillät sådana),
ekonomi m. m., vid. annonser,
som i nyhetstidningarna först
infördes av bokhandlarna, och
slutligen läsning för nytta och nöje.
— Frankrike fick uti Gazette de
France (upprättad 1631 av ett
adresskontor) sin första officiella
T., som nästan ända fram till re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
