Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tideräkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Tideräkning
1074
att Jesus föddes under Herodes
den store, äro riktiga, så är den
dionysiska eran i verkligheten
minst c: a 4 år för kort, ty
Herodes dog på våren a. a. u. c.
750.) Denna T. blev under
medeltiden förhärskande inom den
romersk-katolska världen, medan
den i Ryssland infördes först av
Peter den store. Från slutet
av 1700-t. användes den även
för åren före Kristi födelse. År
0 förekommer ej i den
historiska T. men däremot i den
astronomiska, så att år 5 f. Kr.
enl. historisk T. motsvaras av år
— 4 enl. astrommisk. Då man
utgår från denna epok för T.,
inträffa skottåren de år, vilkas
årtal (före Kristi födelse de
astronomiska) äro jämnt delbara med
4. — Då solåret är 11 % min.
kortare än genomsnittsåret enl. den
julianska T., uppstår på ung. 128
år en förskjutning på ett dygn. På
grund härav inföll under 1500-t.
vårdagjämningen 11 1. 12 dagar
tidigare än 21 mars (till vilket
datum vårdagjämningen fixerats
vid kyrkomötet i Nicaea),
varigenom påsken framsköts mot
sommaren. Huvudsaki. för att
råda bot på detta missförhållande
genomförde påven Gregorius XIII
1582 den reform av T., vars
egentlige upphovsman var den
romerske läkaren L u i g i L i 1 i o, d.
1576, men som efter påven kallas
gregoria’nska
kalendern (n y a s t i 1 e n). De
viktigaste ändringarna voro följande.
Man hoppade övQr 10 dagar i T.,
så att 5 okt. 1582 enl. den
julianska kalendern blev 15 okt.;
härigenom inföllo vår- och
höstdag-jämningarna åter 21 mars och 23
sept. Av sekularåren, 1600 etc.,
skulle endast de vara skottår, som
voro jämnt delbara med 400,
sålunda 1600, 2000 o. s. v.,
där
emot ej 1700, 1800. Den
gregorianska kalendern infördes
snart i de katolska länderna
men i allm. efter långt
dröjsmål i de protestantiska, i
England först 1752. I Sverige
uteslöts skottdagen 1700, varefter
den svenska T. följaktligen var
varken juliansk 1. gregoriansk
till 1712, då man insköt 2
skott-dagar (februari hade 30 dagar) ;
slutligen infördes den
gregorianska kalendern 1753, vilket år
17 febr, följdes av 1 mars.
Inom den grekiska kyrkans länder
tillämpades i allm. den julianska
kalendern intill senaste tid, då
Ryssland, Balkanländerna och
Turkiet infört den gregorianska.
Skillnaden mellan dessa kalendrar
utgör f. n. 13 dagar, vilka skola
läggas till den senares data för
att man skall erhålla den förras.
Då det gregorianska året i
genomsnitt utgör 365 dagar 5 tim. 49
min. 12 sek. och det tropiska 365
dagar 5 tim. 48 min. 46 sek., är
det förra 26 sek. för långt, vilket
fel först efter 3,000 år uppgår till
1 dag. — Mångfaldiga förslag,
avseende förenklingar av
bestämmelserna rör. tidpunkten för
påskens firande och reformer av den
gregorianska kalendern, ha
framkommit under de senaste
århundradena. Bland de radikalare
förslagen märkas de, som söka bringa
varje årsdag att alltid infalla på
en bestämd veckodag. Året indelas
t. ex. i 4 kvartal om 91 dagar (2
mån. med 30 och 1 med 31 dagar) ;
den återstående 365: te dagen
ut-brytes ur veckoindelningen
(”noll-dag”) och firas som helgdag (ett
skottår får 2 ”nolldagar”). Ännu
radikalare är det förslag, som vill
indela året i 73 veckor om 5
dagar. Ett av N. F. 1924 tillsatt
utskott för frågan om T. förklarade
i sitt okt. 1926 framlagda utlå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
