Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1079
Tidning
1080
Faksimile ur Berliner Tageblatt.
1855, fick Englands
billighetstid-ningar, av vilka den första blev
Daily Telegraph (1855), ett organ
för de breda lagren inom
borgarklassen. — I Tyskland
utvecklades tidningsväsendet hastigt, och
före 1600-t :s slut hade nästan
varje större tysk stad sin egen T.;
till de mest bekanta höra den av
J. F. Cotta 1798 uppsatta
Allge-meine Zeitung (urspr. Neueste
Weltkunde) samt de i
Hamburg-Altona utkommande, vilka in på
ISOO-t. spelade en roll också för
Norden. -—• I Sverige hade
regeringen under oroliga tider
alltifrån 1645 låtit
överpostdirektören en gång i veckan utge
nyhetsblad. Från 1720 utkommo
regelbundet Or dinari Post Tijdender
(jfr Post- och Inrikes
Tidningar). Under tiden efter
1700-t:s mitt uppsattes i
landsorten flera T.; sin första dagliga
T. fick Sverige med Dagligt
Allehanda (1767). En såväl i
nyhets-som bildningshänseende
betydelsefull T. var Stockholms-Posten.
Bland efter 1809 framträdande T.
må nämnas Wallmarks
konservativa Journal samt de radikala
Anmärkaren och Argus. — Den
m o der n a p r e s s e n. Från
mitten av 1800-t. hade de
moderna trafikmedlens genombrott
revolutionerat även den
internationella nyhetsanskaffningen, soin
organiserades och till stor del
övertogs av samarbetande
telegrambyråer (se d. o.) i alla
länder. Utnyttjandet av de moderna
metoderna för dagspressen skedde
först i Nord-Amerika (För.
Stat.), som från 1860-t. i tekniskt
avseende på nästan alla områden
gått före Europa. J. G. Bennett
med New York Herald (1835)
visade vägen genom införande av
rubriker, intervjuer, personligt
skvaller m. m., över huvud av
sensation ss. ett väsentligt element.
Den ”gula pressens” (se d. o.)
frammarsch fortsattes av J.
Pu-litzer, vilken 1883 inköpte New
York World och som även införde
bl. a. illustrationen i den dagliga
tidningen, samt av W. R. Hearst,
som nu äger T. över hela För.
Stat, med en sammanlagd daglig
uppl. av 8 mill. ex. Reportaget,
hänsynslöst genomfört i stort och
smått, är det härskande draget
i inre hänseende, i yttre numrens
omfång (söndagsnummer upp till
100 sidor). Bland ieke-gula T.
åtnjuter N. Y. Times (från 1896)
särskilt högt anseende. —
England. I och med att folkskolorna
gjort alla läskunniga, ryckte med
1880-t. en ny publik fram, som
fordrade en för sin uppfattning
och sina intressen tillrättalagd
press. Blick för detta hade
först sir George Newnes, vars
Tit-Bits (1881) blev urtvneu för
Faksimile ur Le Temps.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
