Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1081
Tidning
1082
alla moderna veckoblad.
Förutsättningarna hade ung. samtidigt
skapats genom tryckeritekniska
uppfinningar och genom
framställandet av det billiga
trä-massepapperet. Kolossala
upplagor kunde så tillfredsställa
efterfrågan, men det låga priset
berodde på ökningen i
annonserna, som nu gåvo större delen av
inkomsten. I den solida men
fortfarande något tunga
journalistiken sökte bl. a. W. T. Stead bringa
en snabbare puls, mera
sensatio-nalism, medan andra ville
inympa den här åsidosatta följetongen.
Denna amerikanisering
genomfördes på ett lägre plan av
Harmsworth (lord Northcliffe)
med halvpennydagbladet Daily
Af ail (1896), som levde högt
främst på chauvinismen under
boerkriget. Representanterna för
den äldre förnämare pressen äro
få, främst Alanchester Guardian.
Harmsworths och andra förlag
utgiva efter Newnes’ föredöme
talrika veckoblad. Ett äldre
populärt dylikt, News of the World
(uppsatt 1843), uppges ha den
största uppl. i världen (över 3
mill. ex.). Även veckorevyer av
hög rang fortgå, t. ex. Observer.
— Frankrike. Den franska
moderna pressen har jämte förnäma
dagblad av mera engelsk typ (le
Temps, uppsatt 1861) och
amerikaniserade (le Alatin, uppsatt
1884) sina gamla populära
bil-lighetsblad med millionupplagor
(t. ex. Le Petit Journal) samt
bredvid denna
”informations-press” en spec. fransk typ av
små T., som leva ss. organ för
någon politiker med en
finansman bakom. ■—• Tyskland. Den
tyska pressen, som kraftigt
utvecklats, sedan censuren efter 1848
års revolutionära rörelser
upphävdes, är ej centraliserad, och
Faksimile ur Daily News, New York.
bredvid t. ex. Berliner Tageblatt,
Berliner Lokal-Anzeiger och B. Z.
am Afittag ha tidningar som
t. ex. Kölnische Zeitung och
Frankfurter Zeitung hävdat sig.
Även i Tyskland har
amerikani-seringen trängt in, men
dagbladen vidhålla, liksom ett
oansenligt yttre, sina kulturella
traditioner med populär vetenskap,
korrespondenser m. m. Liksom i
andra länder ha här en mängd T.
uppköpts av industriella
koncerner, som bruka dem för sina
syften. — Sverige. Afoderniseringen
av den svenska pressen begyntes
i liberalismens tecken av L. J.
Hierta med Aftonbladet (1830),
och på 1850-t. hade de svenska
dagliga T. nått fram till en
relativt europeisk typ. Vid 1850-t :r
mitt uppkom även i Sverige den
illustrerade T. (främst med
Illustrerad tidning, uppsatt 1855)
samt de första skämttidningarna
(Söndags-Nisse, från 1862).
Popu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
