Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillräkningsproblemet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1097
Tillräkningsproblemet—Tilltalsord
1098
åldersgräns, i Sverige 15 år, kan
icke för brott straffas men väl
underkastas behandling av annan
art (se Barnskydd). Skälet
härtill är till en del bristande T.
på grund av omognad men
huvudsaki., att uppfostringsmedel
anses giva bättre resultat. Betr, det
själstillstånd, som erfordras för
T., kan huvudvikten läggas å det
rent psykologiska, d. v. s. å
gärningsmannens förstånds- och
viljeförmåga, 1. å det biologiska,
ä sinneshälsan. I allm. tages
hänsyn till bådadera. Gällande svensk
lag (Strafflagen 5 kap. 5 §)
uttalar, att ”gärning, som begås av
den, som är awita, 1. vilken
förståndets fulla bruk, genom
sjukdom 1. ålderdomssvaghet, är
berövat, vare strafflös. Har
någon, utan egen skuld, råkat i
sådan sinnesförvirring, att han ej
till sig visste, vare ock gärning,
den han i det medvetslösa
tillstånd förövar, strafflös.” Här
förutsättes således för
strafflös-het, att icke personen själv, ss.
vid fylleri, är skuld till sitt
undermåliga själstillstånd. Utan att
vara sinnessjuk 1. sinnesslö 1.
eljest befinna sig i sådant
sinnestillstånd, att han fullständigt
saknar insikt om sin handlings
betydelse 1. förmåga att handla
efter sin vilja, kan en person i
nämnda avseenden vara
tillfälligtvis 1. varaktigt försvagad,
förminskat tillräknelig. Begår han i
sådant tillstånd brott, nedsättes
enl. Strafflagen 5 kap. 6 § straffet
under det vanliga 1. ersättes i
vissa fall med internering i s. k.
vårdanstalt (lag om förminskat
tillräkneliga m. m. 22 april 1927).
Tillräkningsproblemet (av ty.
Zurechnung), nationalekonomisk
term för ett komplex av problem,
avseende sättet att vid
produktion under olika förutsättningar
åt de samverkande
produktionsmedlens bärare bestämma
ersättningen ur det gemensamma
produktionsresultatet.
Tillsatslinser, enkla, positiva
1. negativa linser, vilka tills, med
ett fotografiskt objektiv förkorta
1. öka dess brännvidd. Positiva
T. användas vid kameror med fast
utdrag föi’ att kunna skarpt
avbilda närbelägna föremål
(porträttlinser), negativa för att få
avlägsna föremål avbildade i
större skala (jfr Teleobjektiv).
Tillståndsbevis, offentlig
myndighets intyg om tillstånd till
utövande av sådant yrke 1. sådan
näringsverksamhet, som icke utan
särskilt tillstånd får bedrivas. Se
även Utgivningsbevis.
Tillståndsekvation, ekvation,
som anger ett samband mellan
vissa tillståndsvariabler (se
Termodynamik sp. 960).
Tillståndsfunktion,
till-ståndsvar iabel, se
Termodynamik sp. 960.
Tilltalsord. I de
indo-euro-peiska språken tjänstgjorde av
ålder den s. k. 2:a personens
pronomen som T., det singulara
(sv. du) till en, det plurala (sv.
I) till flera personer (i latinet
och forngrekiskan användes
motsv. former av verbet utan
utsättande av pronomen). Under
medeltiden fick emellertid överallt
i de europeiska kulturspråken det
singulara pronominet vika för
det plurala, då större hövlighet
skulle visas. Närmast låg då att
använda 2:a person plur., enbart
1. i förening med titel: fr. vous,
eng. you, ty. Dir (redan på
800-t.), sv. I (åtminstone på 1300-t.).
I tyskan (och efter mönstret
härav i danskan och i norskt
riks-mål) har emellertid så
småningom 3:e person plur. blivit
hövlig-hetspronomen: Sie, resp. De.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
