Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tistlarne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1127
Titanomagnetit—Titrering
1128
FeOTiO=. Förekommer ofta i
stora massor i basiska eruptiver,
ss. vid Taberg i Småland och
Ruoutevare i Norrbotten.
Järnrika varieteter kunna begagnas
som järnmalm.
TitaTiomagnetit, se
Järnmalmer.
Titchener [tfttjino], E d
-w a r d B r adf or d, f. 1867,
amerikansk psykolog, prof. 1892
vid Cornell-, 1908 vid Clark- och
1910 åter vid
Cornelluniversite-tet, har främst genom sitt stora
verk Experimental psychology
(1901—06) blivit en av den
moderna experimentalpsykologins
främsta representanter, närmast
av Wundts skola.
Ti’tel (lat. ti’tulus), överskrift,
rubrik; benämning, som anger
yrke, tjänst, ämbete, värdighet
o. d. (se vid. Titlar). —
Ti-t u 1 a t u’ r, en persons samtliga
titlar. — T i t u 1 e’ r a, benämna
med viss titel. — Titulä’r-,
blott till namnet (utan motsv.
förmåner 1.
tjänstgöringsskyldighet).
Titica’ca, Syd-Amerikas
största insjö, på gränsen mellan Peru
och Bolivia (se d. o. sp. 231),
3,812 m. ö. h. 6,900 kvkm. Vattnet
är svagt bräckt. Fiskrik. Invid
och på öar i T. finnas märkliga
fornperuanska ruiner.
Ti’ties, se T r i b u s.
Titlar (jfr Titel). Jämte
lärdoms-, ämbets- och yrkestitlar,
vilka huvudsaki. tjäna att ange
en persons verksamhetsområde,
samt adelstitlar (se d. o.)
märkas främst de s. k.
sällskaps-titlarna. Dessa ha varit
underkastade en oavbruten
demokrati-seringsprocess, genom vilken T.,
urspr. förbehållna vissa högre
samhällslager, fått en allt
vidsträcktare utbredning och
därigenom förlorat i valör, medan
deras tidigare funktion övertagits
av andra T., vilka sedan i sin
tur demokratiserats.
Betydelsefulla perioder i T:s historia äro
ur denna synpunkt i Sverige
spec. tiden närmast efter
Trettioåriga kriget, frihetstidens första
årtionden och tiden omkr.
representationsförändringen 1865.
Vissa T., ss. herr(e), fru och fröken
(se dessa ord), ha efter att urspr.
ha förbehållits de allra högsta
samhällsklasserna blivit allmänt
gängse hövlighetstitlar. Andra
T., ss. jungfru, junker, mamsell
(se dessa ord) och madam (se
Ma d ame) ha, sedan de
passerat de olika rangskalorna, helt
kommit ur bruk. — Vanliga
voro ännu på 1800-t. vissa
adjek-tivistiska attribut framför T. 1.
namnet, ss. nådig (urspr. blott för
kungliga personer och biskopar,
sedan i allm. för högt uppsatta
personer), högvälboren, välboren
(för hög-, resp, lågadel),
hög-vördig, ärevördig etc. (urspr. för
biskopar, senare även för präster
av lägre rang), höglärde (för
promoverade magistrar), ärlige,
beskedlige o. d. (för enklare borgare,
bönder etc.), dygdädla (för ogifta
kvinnor). Ensamma användes
flera av dessa i formen Ers (resp.
Hans, Hennes) nåd,
högvälboren-het etc. Om höghets- 1.
värdig-hetstitlar ss. majestät, excellens,
eminens, se dessa ord. Jfr
Tilltalsord.
Titre’ring (av fr. titre, halt,
lödighet), bestämning av lösnings
halt av ett ämne genom tillsats
av en lösning av ett annat ämne
av känd koncentration i så stor
mängd som kräves för fullständig
omsättning med det första ämnet.
Härvid använder man ofta
indikator (se d. o. Kem.). T. användes
företrädesvis för bestämning av
syror och baser och ämnen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
