Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tivoli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Tjajkovskij
1136
Pjotr Tjajkovskij. Målning av N. D.
Kusnetsov.
T. under 1530—40-t. några av sina
förnämsta porträtt, samtliga
utmärkta av en hänsynslöst
inträngande karaktäristik och av en
monumental uppställning, t. ex.
Frans I (se ill. till d. o., 1530-t.,
Paris), Paul III och hans
sonsöner (1545, Neapel, se ill. till
F a r n e s e) och flera av Karl V,
ss. det i München (1548, se ill. till
Karl sp. 599) och Karl V i
slaget vid Mühlberg (1548, Madrid).
Av sin dotter Lavinia utförde han
flera porträtt (se ill. till
Italiensk konst sp. 1638). Vid
denna tid omfattar hans
produktion f. ö. en rad naketskildringar
som den s. k. Venus från Urbino
(1530-t., Florens, se ill. till
Målarkonst sp. 475—476), Venus
med orgelspelaren (omkr. 1545—
48. Madrid) och Venus och Adonis
(1554, Madrid, se ill. till
Ado-n i s) samt patosfyilda religiösa
bilder (t. ex. Ecce homo, se ill.
till d. o., omkr. 1547, Madrid).
— Barockdragen i T:s måleri
utvecklas alltmera, och under
sin ålderdom utför han en rad
verk, där formen helt åsidosatts
för färgen, och där föredraget
fått en skissartad bredd och
flykt, främst Törnekröningen
(omkr. 1575, München). — Med
sin 75 år omspännande och
synnerligen mångsidiga produktion
företräder T. som ingen annan det
venetianska renässansmåleriets
bästa egenskaper. Hans tidigaste
arbeten tillhöra ännu
ungrenässansen, och i sina ålderdomsverk
står han redan inne i barocken.
Det är framför allt genom den
osymmetriska kompositionen, den
mättade, dekorativa koloriten
och den djärvt måleriska touchen,
som hans konst skiljer sig från
den samtida i Rom och Florens
och visar vägen för de stora
barockmästarna, bl. a. för el Greco
och Rubens.
Tjajko’vskij. 1. Pjotr
II-jitj T., f. 1840, d. 1893, rysk
tonsättare. T., vilken mottagit
starka intryck från romantiska
strömningar i västerländsk musik
(Schumann m. fl.), var tillika
påverkad av den från Glinka
utgående nationella riktningen. Hans
av flödande melodik präglade
musik ger uttryck åt ömsom
lidelsefulla temperamentsutbrott, ömsom
lyrisk innerlighet, ibland med en
dragning till det sentimentala.
Av hans orkestermusik märkas
sex symfonier, varav särskilt den
femte och sjätte (”den
patetiska”) blivit berömda,
uvertyrerna Romeo och Julia och 1812
samt Nötknäckarsviterna (urspr.
balettmusik). För operan skrev T.
bl. a. Eugen Onegin (1879, Sthlm
1903), vilken jämte Musorgskijs
Boris Godunov blivit den
populäraste nationaloperan, vid. Spader
dam (1890, Sthlm 1909) och
Jolantha (1892, Sthlm 1893).
F. ö. märkas kammarmusik, två
konserter jämte flera genrestyc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
