Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjalk ... - Tjechov - Tjecker - Tjecko-Slovakiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1137
Tjalk—Tjecko-Slovakiet
1138
ken för piano, en violinkonsert
m. m. — 2. N i k o 1 a j V a s i 1
-j e v i t j T., f. 1850, d. 1926, rysk
socialrevolutionär. Landsflyktig
från 1877, återvände T. efter
marsrevolutionen 1917 till
Ryssland, bekämpade i arbetar- och
soldatrådet bolsjevikiska
tendenser och organiserade 1918 en
bolsjevikfientlig regering i
Ar-hangelsk. 1920 var han
administrativ rådgivare åt Denikin
och vistades sedan i Paris och
London.
Tjalk, holl., holländskt
segelfartyg, enmastat, förande jagare,
klyvare, stagfock, gaffelsegel och
toppsegel. Skrovet är klumpigt,
försett med svärd och stort roder.
Tja’lve, i fnord. myt. en för
sin snabbhet bekant tjänare och
följeslagare åt Tor. Enl. somliga
skulle han vara identisk med
Tjel-var (se d. o.).
Tjandragu’pta, se Indien
sp. 1312.
Tja’tse, i fnord. myt. en jätte,
fader till Skade (se d. o.).
Tjebysjev, P a f n u t i j L v o
-v i t j, f. 1821, d. 1894, rysk
matematiker, prof, i Petersburg 1859,
har behandlat talteori (bl. a.
primtalsfrågan) och olika frågor
inom högre analys.
Tje’chov, annan form för
Tjehov.
Tje’cker, slaviskt folk, bosatt
i Tjecko-Slovakiet (Böhmen,
Schlesien och Mähren) ; romerska
katoliker. Jfr Slaver sp. 981 f.
— Tjeckiska språket, se
Slaviska språk sp. 988 ff.
Tje’cko-Slovakiet [-ki’et],
numera vanligare
Tjeckoslova’-kien, Ceskoslovenskå
Repu-blika, republik i Mellan-Europa.
140,394 kvkm. 14,2 mill. inv.
(1925; 102 per kvkm.). — Läge och
gränser. Huvuddelar. T., som är
beläget mellan 51° 3’ och 47°
45’ n. br. samt 12° T och 24°
39’ ö. L, gränsar i v. och n. till
Tyskland, i n.ö. till Polen, i s.
till Rumänien, Ungern och
Österrike. Huvuddelarna (provinserna)
äro de forna österrikiska
kronlan-den Böhmen, Mähren och
Schlesien (utom ö. Teschenområdet men
inräknat det förut tyska
Hlucin-området) samt de tidigare till
Ungern hörande Slovakiet 1.
Slovakien och Karpato-Ryssland.
— Naturförhållanden. Böhmen
bildar en småkuperad platå, som
sänker sig mot n. i terrasser och
genomdrages av fristående
bergpartier (Böhmisches
Mittelge-birge, Brda m. fl.). Platån
begränsas av Böhmerwald,
Erz-gebirge och Sudeterna och
övergår mot s.ö. i genomgångslandet
Mähren, som i n.ö.
sammanhänger med tyska Schlesiens lågländer
och i s. når ned i Wienbäckenet.
Slovakiet och Karpato-Ryssland
uppfyllas till stor del av
Karpa-terna, som bilda gräns mot
Polen, och deras utlöpare men
omfattar även delar av övre och
nedre ungerska slätten. Böhmen
awattnas av Elbe med bifloder
(Moldau, Eger m. fl.), övriga T.
av Donau (delvis gränsflod i s.)
och dess vänsterbifloder March
(Morava), Våh med Nitra, Hron
och översta Theiss. Större sjöar
saknas. — Klimat. T. har ett
tämligen kontinentalt klimat
(Prags medeltemperatur är för
jan. —1°,2, juli -j- 19°,3) ;
motsatserna mellan sommar och vinter
skärpas mot ö. Nederbörden
varierar mellan 400 mm. årligen i
inre Böhmen och 1,500 mm. i
Karpaterna. — Växtvärld. Stora
barrskogar finnas i Karpaterna
och de böhmiska randbergen.
Viktiga skogsträd äro gran samt
silvergran (spec. i Böhmerwald),
cembratall och lärkträd (spec. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
