Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjecko-Slovakiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1153 Tjecko-Slovakiet 1154
den tjeckoslovakiska friheten 30
juni 1918, och exemplet följdes
snart av andra allierade makter.
I kriget hade tjeckerna på
entente-sidan deltagit med allt större
styrkor, och 1917 tilläto såväl
marsrevolutionens ryska regering
som franska regeringen
konstituerandet av särskilda tjeckiska
arméer. Särskilt de på ryska sidan
kämpande ”legionerna” vunno
rykte genom sin kamp med
bol-sjevikerna, varunder de sökte slå
sig igenom Sibirien till Stilla
havet. Kejsar Karls (1916—18)
försök att bevara Donaumonarkien
ss. en federativ stat avvisades av
tjeckerna. När Österrike 28 okt.
bragts att begära fred, började
nationalrådet i Paris på allvar
fungera ss. regering. 30 okt.
förklarade slovakiska representanter
sin anslutning till den
tjeckoslovakiska staten. 14 nov.
sammanträdde i Prag en
nationalförsamling, vari deltogo tjecker och
slovaker men däremot icke
tyskar. De senare sökte förgäves
hävda, att böhmiska områden med
tysk befolkningsmajoritet skulle
ingå i ett tyskt Österrike. Dessa
områden besattes av
Pragrege-ringen. Nationalförsamlingen
proklamerade den tjeckoslovakiska
republiken, valde M a s a r y k
till president och tillsatte T:s
första ministär med Kramar ss.
konseljpresident och Benes ss.
utrikesminister. De båda senare
representerade T. vid
fredskongressen (se Världskriget).
Ungrarna kunde ej hindra, att de
hemvändande tjeckoslovakiska
legionerna besatte även slovakernas
område. De längre österut
befintliga, av rutener bebodda
ungerska komitat, som också
tillerkänts T., främst för att ge T.
direkt landförbindelse med
Rumänien, tillförsäkrades autonom
37. — Le x. XI. Tr. 15. 12. 27.
ställning, vilken småningom
förverkligades. Juli 1919 ersattes
ministären Kramar med ett kabinett
Tusar, vars viktigaste uppgift
blev genomdrivande av T:s
författning (se ovan sp. 1145) 29 febr.
1920. De i april hållna valen gåvo
till resultat 199 slaviska, 72 tyska
och 10 ungerska deputerade.
Frågan om de nya nationella
minoriteternas (tyska och ungerska)
ställning har vållat stridigheter,
som särskilt förmärkts med
anledning av en 1919 beslutad
jordreform. Denna går ut på att ställa
egendomar med över 150 har odlad
jord 1. 250 har jord i allm., som
ägas av en enda person, under
statskontroll med vissa
bestämmelser ang. försäljning,
utarren-dering, styckning o. d. Avsikten
härmed är att genom
expropriation av jord dels få denna bättre
skött, dels få jordlotter
tillgängliga för fördelning bland socialt
sämre lottade. Reformen har
framkallat starka klagomål
särskilt från tyskarnas sida, vilka
beskyllt de nya makthavarna för
gynnande av tjeckerna.
Inrikespolitiskt ha slitningar icke
uteblivit ens mellan tjeckerna och deras
slaviska stamfränder, slovaker
och rutener, vilka äro kulturellt
underlägsna tjeckerna och leva
i mer primitiva förhållanden.
Härtill ha kommit religiösa
motsättningar. T. har emellertid
under växlande ministärer (den
nuv. med agrarpartiets ledare
Svehla ss. chef) gjort betydande
framsteg. Utrikespolitiken har
letts av Bene§, som i strängt
beroende av Frankrike (med vilket
land alliansfördrag ingåtts 1924
och 1925) sökt skaffa T. en
ställning som väktare av den genom
frederna 1919—20 skapade
internationella situationen i
Mellan-Europa. I detta syfte har han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
