Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakisk litteratur - Tjeckoslovakisk musik - Tjehov, Anton Pavlovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Tjeckoslovakisk musik—Tjehov
1160
Anton Tjehov.
M a s a r y k (se d. o.), vilken som
poetisk vapenbroder hade den
kallt förståndsmässige lyrikern J.
Machar (se d. o.); den
moderna symbolismen åter
representeras av bl. a. O t o k a r B f e
-zina (f. 1868), som trots att
hans filosofiska poesi är för
vanliga läsare absolut otillgänglig,
anses som tjeckernas nu levande
störste skald. Bland andra namn
från senare tid kunna nämnas
Alois Jiråsek (f. 1851),
författare till ytterst populära
historiska romaner, den naturalistiska
romanförfattaren K a r e 1 Ö a
-pek-Chod (f. 1860) och
lyrikern Petr Bezruc (f. 1867).
— En från den tjeckiska skild
slovakisk litteratur
började eg. först uppstå i mitten av
1800-t., då ett särskilt slovakiskt
skriftspråk kom till stånd tack
vare först Anton Bernolåk
(f. 1762, d. 1813), senare
Lude-vit Stur (f. 1815, d. 1856);
den slovakiska litteraturens
främste representant från senare
tid är den nationelle epikern och
reflexion slyrikern P a vol Or s -
z a g h (pseud. H viezdo sia v,
f. 1849, d. 1921).
Tjeckoslovakisk musik.
Musiklivet i Böhmen var i äldre tid
anknutet till Österrike 1.
Tyskland, och till dessa lands
musikhistoria hänföras även vanl. äldre
böhmiska tonsättare och
musikutövare. Först på 1800-t.
framträdde inom landet en mera
nationellt betonad riktning inom
tonkonsten, representerad främst av
S metan a (se d. o.), som
skapade den böhmiska nationaloperan
och tillika i ett flertal
orkesterstycken återspeglade
nationallyn-nets egenart. En efterföljare var
Dvorak (se d. o.), som delvis
med anknytning till romantiken
särskilt skrev orkester- och
kammarmusik. Från senare hälften av
1800-t. märkes främst F i b i c h
(se d. o.), vilken anhängare till
Wagner verkade som opera- och
sångkompositör. Bland yngre
tonsättare må nämnas N o v åk,
Foerster och Suk (se d. o.).
Till en senare generation hör bl. a.
Håba (se d. o.), som företrätt
moderna ytterlighetstendenser
inom tonkonsten. Den tjeckiska
folkmusiken har i senare tid
bearbetats och utgivits av Kuba och
M a 1 å t. — Från början av
1880-t. finnes i Prag en tjeckisk
nationalteater för taldramat och
operan (sedan 1920 omfattande
två skilda teaterhus).
Tjehov, Anton
Pavlo-v i t j, f. 1860, d. 1904, rysk
författare. I sina noveller (sv. övers,
i urval: Svarte munken, 1920)
skildrar T. med humor,
medkänsla och en med tiden allt
starkare framträdande
pessimistisk grundton spec. ryskt
småstadsliv. Samma stillsamma men
utomordentligt förfinade
psykologiska stämningskonst, samma
förmåga att i en enkel, nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
