Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjehov, Anton Pavlovitj - Tjeidze ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1161 Tjeidze—Tjesjme 1162
händelselös vardagshistoria
teckna ett livsöde utmärka också hans
av Konstnärliga teatern i Moskva
kongenialt tolkade dramer (främst
Onkel Vanja, 1899; Tre systra/r,
1901; Körsbärsträdgården, 1903;
sv. övers. 1922; samtliga uppf.
vid teaterns gästspel i Sthlm
1922). T:s intima realism har
även påverkat modern
västeuropeisk novellistik och dramatik.
Tjeidze, se T j h e i d s e.
Tjeka’, förk. av det ryska
namnet på ”Utomordentliga
kommissionen för kamp mot
kontrarevolutionen, sabotage, spekulation
samt tjänstebrott”, som
grundades av bolsjevikerna efter
revolutionen nov. 1917 med obegränsad
befogenhet. T., som under ledning
av Dsersjinskij blivit illa
beryktad för sin hänsynslösa
polisterror, ersattes 1922 med GPU
(förk. av en rysk term, liktydig
med Politiska riksstyrelsen), en
avdelning vid folkkommissariatet
för inrikes ärenden.
Tjelja’binsk, huvudstad i en
krets med samma namn i
Ural-området, Ryssland, ö. om
Ural-bergen, vid en biflod till Tobol.
Viktig knutpunkt på
Transsibi-riska järnvägen. 55,000 inv.
Tjeiju’skin, se Ta j myr.
Tjelvar, enl. Gutasagan
Gotlands förste bebyggare, som förde
elden till ön. Jfr T j a 1 v e.
Tjeremi’sser, till
Volgafinnar-na hörande folkstam, boende
mellan Volga och Vjatka. T:s antal
uppgår till omkr. 375,000. Jfr
Finsk-ug riska språk sp. 27.
Tjere’povets. 1- Guvernement
i Nordvästra området, Ryssland.
63,185 kvkm. 730,000 inv. — 2.
Huvudstad i T. 1, vid Sjeksna.
Industriort. 15,000 inv.
Tjerkesser [-kä’sser],
cirka’ s s i e r, ett muhammedanskt
folk, urspr. boende i det gamla
Cirkonien i n.v. Kaukasus, där
numera blott c:a 50,000 kvarbo.
Sedan T. besegrats av ryssarna på
1860-t., utvandrade flertalet till
Turkiet, varest % mill. bo i
Mindre Asien. De för sin skönhet
kända tjerkessiskorna fördes förr
i stor utsträckning till turkiska
harem, och de högre osmanska
klasserna ha därför till stor del
tjerkessisk härstamning. Jfr
Kaukasiska språk.
Tjernose’m, se S v a r t a
jorden.
Tjerno’v, Viktor M i h a
i-1 o v i t j, f. 1876, rysk
socialrevolutionär. T., som i landsflykt
länge predikat jordkommunistiska
idéer, blev efter marsrevolutionen
1917 en av ledarna för
arbetarrådet i Petrograd och senare
jordbruksminister. T. sökte
bringa den konstituerande
nationalförsamlingen i funktion men
måste ss. kontrarevolutionär fly
och stödde en tid Kol t j ak.
Tjernysje’v, Feodosij, f.
1857, d. 1914, rysk geolog och
paleontolog, chef för ryska
Geologiska kommittén, utförde
undersökningar särskilt av devon- och
karbon faunan i Ryssland. Ledde
expeditioner till Turkestan,
No-vaja Semlja och Spetsbergen.
Tjernysje’vskij, Ni kol a j
Gavrilovitj, f. 1828, d. 1889,
rysk radikal skriftställare. Hans
skrifter, bland vilka märkes den i
fängelse skrivna utopiska
romanen Vad skall man göra? (utg.
på tyska, 3 dir, 1883; sv. övers.,
3 dir, 1885), ha övat stort
inflytande på 1880- och 1890-t:s
revolutionära ryska generation och
även påverkat bl. a. Strindberg.
Tjertjen-Darja, se T a r i m.
Tjervo’nets, se R u b e 1.
Tjesjme’, hamnstad i Turkiet,
på Mindre Asiens v. kust, mitt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
