- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / XI. Stone-Tång /
1209-1210

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tonsur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1209

Tonsur—Topelius

1210

nerna stå på olika grader av
notsystemet (ex. c—dess), men k
roma’ t i s k t, om de bägge stå på
samma grad (ex. c—ciss). Det
större av skalans bägge
sekundintervaller omfattar en helton
(ex. c—d). Jfr Intervall.
Förhållandet mellan svängningstalen
framgår av nedanstående tabell.

Prim ....... 1:1

Liten halvton 25:24

Stor halvton 16:15

Liten sekund 10:9

Stor sekund 9:8

Liten ters ... 6:5

Stor ters ... 5:4

Kvart .... 4:3

Kvint .... 3:2

Liten sext ... 8:5
Stor sext 5:3
Liten septima 9:5
Stor septima 15:8
Oktav .... 2:1

Tonsu’r (lat. tonsu’ra,
klippning), den anordning av håret,
som är utmärkande spec. för den
romerska kyrkans präster och som
består i hårets avrakande på en
cirkelformig, större 1. mindre del
av hjässan. Redan på 300-t.
började munkarna raka hela huvudet.
Den prästerliga T. började komma
i bruk först inemot 500 e. Kr.
Inom den grekisk-ortodoxa kyrkan
är bruket av T. numer av
underordnad betydelse; det förekommer
t. ex. ej alls inom ryska kyrkan.

Tonsättarstipendier, beviljade
första gången av riksdagen 1893
samt numera årligen utgående
med 25,000 kr., fördelas efter
förslag av Mus. akad. av K. M:t dels
till lovande yngre, dels som
belöning åt äldre svenska tonsättare.

To’nus, lat., spänning. Fysiol.
Se Muskler sp. 394.

Tonvikt, se Accent.

Tonåren [tå’nn-], benämning
på levnadsåren mellan tretton och
nitton år (vanl. om flickor).

Topa’s, ett fluorhaltigt
alumi-niumsilikat av
sammansättningen Al2SiF2O4. Kristalliserar
rom-biskt. Färgen växlande, färglös,
blå, gul, violett etc. På grund av
sin hårdhet (grad 8 i Mohs’
skala) har T. stor användning som
ädelsten. T. är ett pneumatoly-

tiskt mineral och förekommer som
kontaktmineral i sura
eruptiv-bergarter, t. ex. granit och
kvarts-porfyr. S. k. orientalisk T.
är en korund (se d. o.).

Topazoli’t, se
Granatmineral.

Tope, t o p a, detsamma som
stupa (se d. o.).

Topeka [topi’ko], huvudstad i
Kansas, För. Stat., vid
Kansas-floden. Järnvägsknut. Stora
järn-vägsverkstäder. 55,000 inv.

Topelius. 1. Mikael T.
(T o p p e 1 i u s), f. 1734, d.
1821, finländsk kyrkomålare. T.,
som utbildats i Sthlm, var den
sista av de österbottniska
kyrko-målarna. Han utförde av frodig
fantasi, humor och robust
livsglädje fyllda monumentala
vägg-och takmålningar, läktarskrank
och predikstolar i ett fyrtiotal
kyrkor. — 2. Zacharias T.
d. ä., f. 1781, d. 1831, den föreg:s
son, finländsk läkare, samlade
under resor i Österbotten och
Karelen finska folkdikter, ”runor”,
offentliggjorda i Finska folkets
gamla runor ävensom nya sånger
(5 dir, 1822—31). — 3.
Zacharias (Z a c h r i s) T. d. y.,
f. 1818, d. 1898, den föreg:s son,
finländsk författare,
universitets-man. T. utgav 1842—60
Helsingfors tidningar, var 1854—78 prof,
i historia vid Helsingfors univ.
samt univ:s rektor 1875—78.
Han erhöll vid sitt avsked
statsråds titel och bosatte sig på
landstället Björkudden nära
Helsingfors. — T. visade sig redan i sitt
första dikthäfte, Ljungblommor
(1845, nya häften 1850 och 1854,
saml. uppl. 1860) som en
romantiker, vars dikter med sin
enkelhet och friskhet i förening med
ett typiskt finskt vemod hastigt
blevo folkkära. De tolkade en ljus
och sorglös förtröstan på ungdo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/11/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free