Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tonsur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1211
Topik—Topologi
1212
Zacharias Topelius d. y.
men, fosterlandet och religionen,
och de skildrade finsk natur i dess
svårmodiga enslighet men ock i
dess ljusa sommarfägring
(Syl-vias visor). 1870 utkom Nya blad
och 1889 Ljung, i vilken sängens
omedelbarhet vikit för en torrare
reflexion. — T. var även en fyndig
och fantasifull berättare.
Populära såväl i Finland som Sverige
blevo framför allt Fältskärns
berättelser (5 ”cykler”, 1853—67),
en av T:s historiska och
fosterländska intressen inspirerad
romancykel om ett mystiskt
släktarv. Stark romantisk prägel ha
även novellerna Vinterqvällar (3
”cykler”, 1880—97). Bland hans
historiska dramer märkes Regina
von Emmeritz (1854). Det
barnsliga och omedelbara i hans lynne
gjorde honom till en omtyckt
diktare för barn (Sagor, 4 häften,
1847—52; Läsning för barn, 8
saml., 1865—96). — T:s
romantiska läggning tog sig även
uttryck i den sympati, varmed han
omfattade den tidigare, mer
idealistiska fennomanin, sådan den
företrätts av Lönnrot och Snell-
man. En levande kraft i sitt folks
liv, har han blivit älskad och
vördad som Finlands näst Runeberg
främste diktare. Biografi av V.
Vasenius (5 bd, 1912—27).
Topi’k (grek, topike’, av to’pos,
ställe), efter titeln på ett logiskt
verk av Äristoteles benämning på
den del av logiken, som
behandlar konsten att finna de allmänna
synpunkter, vilka kunna
användas ss. argument för
sannolik-hetsbevis; inom retoriken konsten
att finna dylika synpunkter och
regler (grek. to’poi, lat. lo’ci) ss.
övertygelsemedel för åhörarna.
Topinard [-na’r], Paul, f.
1830, d. 1911, fransk antropolog,
Brocas lärjunge, skrev bl. a.
läroboken Éléments d’anthropologie
générale (1885).
Top lever [tåpp li’vo] (eng.,
eg. topphävstång), se H an d
-eldvapen sp. 392.
Topografi’ (av grek. to’pos,
ställe, och gra’fein, skriva),
detaljbeskrivning av större 1.
mindre delar av jordytan med särskild
hänsyn tagen till terrängformer,
bebyggelse, kommunikationer m.
m. — Om topografiska kartor se
Karta sp. 639.
Topografiska kåren,
organiserad 1805 under benämning
Fält-mätningskåren, tillhörde ss.
Fält-mätningsbrigaden 1811—31
Fortifikationen, var därefter,
benämnd T. självständig till 1873,
då den vid generalstabens
bildande uppgick i denna ss. dess
topografiska avdelning.
Dess uppgift var att uppgöra
militärkartor över Sverige, m. m.
Topologi’ (av grek. to’pos,
ställe, och lo’gos, lära). Geo gr.
Läran om terrängformerna. —
Ped. Den form av mnemoteknisk
inprägling (jfr Minne), vilken
ss. hjälpmedel begagnar sig av
t. ex. de memorerade ordens
pla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
