Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torestorp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Torestorp—Torium
1218
Torestorp, socken i Älvsb. 1.,
jämte öxabäck och Älekulla
pastorat i Göteborgs stift. 1,175 inv.
Toresund, socken i Södermani.
1., pastorat i Strängnäs stift. 1,390
inv. — Kyrkan är en stor
rektangulär byggnad från tidig
medeltid. En utbyggnad på s.
sidan, den s. k. lillkyrkan, utgör
trol. den äldsta kyrkan.
Torgau ftå’rgao], stad i prov.
Sachsen, Preussen, vid Elbe.
13,000 inv. I T. ligger det ståtliga
renässansslottet Hartenfels,
uppfört 1533—44. Slottskyrkan,
invigd 1544 av Luther, är Tysklands
äldsta protestantiska kyrka. -— I
T. utarbetades 1530 de s. k.
Tor-gauartiklarna, som lågo till grund
för Augsburgska bekännelsens
senare del, behandlande de katolska
missbruken. J. Banér hotades 1637
med inneslutning i T. men
räddade sig genom en berömd
reträttmarsch därifrån.
Torgils Knutsson, se
Tyr-gils Knutsson.
Torgny Lagman, en av Snorre
Sturlasson i hans Konungasagor
omtalad lagman i Tiundaland,
vilken på Uppsalatinget 1018
genom ett kraftfullt tal skall ha
nödgat Olof Skötkonung att
antaga det fredsanbud, som Olof
Haraldsson av Norge låtit
framställa. T:s existens har betvivlats,
och hans tal är ett typiskt
exempel hos Snorre på
framställningens tillspetsning i fingerade tal.
Torhamn, förr T o r r u m,
socken i Blek. L, pastorat i Lunds
stift. 2,700 inv. — Förutom en
fastlandsdel med T : s udde
(Sveriges sydöstligaste udde)
omfattar T. flera öar och
Utklippor-nas fyr.
Toriani’t, becksvart,
radioaktivt mineral, innehållande bl. a.
toriumoxid och uranoxidul.
Förekommer bl. a. på Ceylon.
39. — I. e x. XI. Tr. 17. 12. 27.
Tories [tå’ris] (eng., plur. av
tory), politiskt parti i England.
T. framträdde första gången
under Karl IT:s senare regeringstid
ss. förkämpar för konungahusets
och den anglikanska kyrkans
rättigheter. Namnet var urspr. trol.
benämning på katolska
rövarhopar på Irland, vilka av Karl I
under inbördeskriget på 1640-t.
drogos över till England. Av
fruktan för Jakob II :s katolska
politik medverkade en stor del av T.
till hans störtande 1688. T., som
utan att binda sig vid ett fixerat
program intogo en allmänt
konservativ hållning i religiöst,
politiskt och socialt avseende och
hade sina främsta anhängare
bland adeln och de högkyrkliga,
innehade makten under senare
delen av drottning Annas regering
men trädde efter huset Hannovers
tronbestigning 1714 tillbaka och
framträdde först 1762. Från 1770
till 1830 sutto de för det mesta
vid makten. På 1830-t. började
namnet T. utträngas av
beteckningen konservativa. Jfr W h i g s.
Torino, se Turin.
Tori’t, mörkbrunt till svart,
radioaktivt mineral, isomorft med
zirkon, består av toriumoxid och
kiselsyra. Förekommer på
pegma-titgångar i s. Norge tills, med
orangit (se d. o.) och anses vara
starkare omvandlat än detta. T.
är jämte orangit det viktigaste
råmaterialet för framställning av
torium och toriumföreningar.
To’rium, metalliskt
grundämne, som förekommer bl. a. i
mineralen orangit, torit, torianit och
monazit. Atomtecken Th,
atomvikt 232,4, smältpunkt 1,700°. T.
är i sina föreningar fyrvärt.
To-r i u m o x i’ d, ThO2, utgör ett
vitt pulver, så gott som olösligt
i syror. T o r i u m n i t r a’ t,
Th(NO3)4 -f- 12H2O, användes för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
