Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torestorp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1219
Torkning—Tornberg
1220
impregnering av glödstrumpor (se
Glödljus). — T o r i u m b 1 y,
se Radium tab. sp. 807—808.
— Toriumserien, se
Radium sp. 810.
Torkning av födoämnen och
fodermedel begagnas för
konservering av dessa. Om T. i det fria
av foder och säd se H ä s s j a, H ö
och S k y 1 n i n g, om T. av
brödsäd i eldria se R i a. Numera
brukas mångenstädes torkugnar
1. torkhus, vari spannmål,
frukt, grönsaker, rotfrukter m. m.
torkas med genomströmmande,
het luft. Härvid kan T. ske i fasta
torkhus 1. -ugnar, i vilka
torkvaran rinner nedåt i ett lodrätt
schakt med genombrutna
mellan-bottnar, 1. i roterande torkugnar.
Torkluften kan inledas tills, med
torkgodset, medström, 1. i
motsatt riktning, motström.
I medström, som mest användes
vid T. av mycket fuktiga varor,
ss. rotfrukter, frukt o. d., träffar
den starkaste hettan den otorkade
varan, som mindre än den torrare
är utsatt för vidbränning.
Motström användes vid T. av
spannmål, vilken bättre tål värme i
torrt än i fuktigt tillstånd.
Torkö, se L i s t e r b y.
To’rmod Kolbrunarskald,
isländsk skald, död i slaget vid
Stiklastad 1030, skrev (numera
förlorade) kärleksdikter.
Torn. T. uppfördes urspr. för
befästnings- 1. bevakningsändamål
(jfr Borg) och i den kyrkliga
byggnadskonsten för att uppbära
klockorna men ha i såväl äldre
som nyare tid oavsett funktionen
varit ett viktigt estetiskt led i all
monumental arkitektur. Smärre
prydnadstorn äro takryttare
och f i a 1 e r (se dessa ord). T.
förekomma även fristående som
beffroi, kastal och k a m
-panil (se dessa ord).
Torna. 1. Kontrakt i Lunds
stift, omfattande pastoraten
Silv-åkra och Revinge; Dalby,
Hällestad, Bonderup och Gödelöv;
Everlöv och Slimminge;
Harde-berga och S. Sandby; Igelösa och
V. Odarslöv; V. Hoby och
Hå-stad; Stävie och Lackalänga;
Stångby och Vallkärra; S:t
Peters kloster och N. Nöbbelöv;
Borgeby och Löddeköpinge;
Bjäl-lerup och Stora Råby; Fjälie och
Flädie; Lunds stads- och
lands-förs. —- 2. Härad i Torna och
Bara domsaga, Malmöh. 1.,
omfattande socknarna Gårdstånga
(del av), Veberöd och Blentarp
samt socknarna i T. 1 utom
Slimminge, S:t Peters kloster,
Löddeköpinge och Lunds
stads-förs.
Torna’dos (av sp. tornada,
återkomst), mindre cykloner med
oerhörd vindstyrka samt hastigt
fortskridande rörelse. T.
förekomma i Västindien och För. Stat,
Torna och Bara domsaga i
Malmöh. 1. utgöres av ett
tingslag, omfattande Torna och Bara
härader. 43,250 inv.
Tornar, hårda, spetsiga
utskott på växter. T. kunna vara
ombildade stamdelar
(stam-tornar), ss. hos slån och
hag-torn, blad 1. bladdelar
(blad-t or nar), ss. hos berberis och
kaktusarter, hos vilka T. äro hela
blad, 1. tistlar, där de blott äro
bladspetsar, stundom r o 11 o r
-nar, ss. hos vissa palmer.
Bark-tornar, hårda och spetsiga
emergenser (t. ex. hos
krusbärsbusken) , kallas vanl. taggar.
Tornberg, Karl Johan,
orientalist, f. 1807, d. 1877, prof,
i Lund 1847. T. utgav ett flertal
arabiska texter med latinsk
övers, samt översatte Koranen
till svenska. Han var den förste,
som ordnade och katalogiserade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
