Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tornedalens folkhögskola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1221
Tornedalens folkhögskola—Tornering
1222
Tornering. Fransk miniatyrmålning från 1400-t:s slut.
de arabiska, persiska och
turkiska handskrifterna i Uppsala
och Lunds universitetsbibliotek.
Även över arabiska (s. k. kufiska)
mynt har han utarbetat en
förträfflig katalog.
Tornedalens folkhögskola i
Matarengi (se d. o.).
Torne’j, se Tornering.
Tornérhielm, Gustaf, f.
1854, lanthushållare, ägare av
Vrams-Gunnarstorp i Malmöh. 1.
T. var led. av F. K. 1889—1902
och landshövding i Malmöh. 1.
1902—07. Han intager ss. led.
och ordf, i ett flertal
bolagsstyrelser en representativ ställning
inom den skånska industrin.
Torne’ring, t o r n e’ j,
törne’ r s p e 1 (ty. T ur nier, Tumei,
fr. tournoi, av ffr. torner, vända),
en under medeltiden utbildad typ
av fredlig vapenövning 1.
kämpa-lek till häst. Skenkamp mellan
flera, fördelade på två olika
partier (urspr. kallad b o h o’ r d, ty.
Buhurd, från 1100-t. T.), förekom
redan på 800-t. Från mitten av
1300-t. utvecklades T. till
övervakade, strängt reglerade
riddar-spel samt blevo ett av de
storslagnaste uttrycken för det
höviska sällskapslivet (jfr
Rid-d ar vä sen sp. 1119). De
kämpande parterna 1. partierna
tävlade ofta till ära för sina utvalda
bland de åskådande damerna och
förde deras färger. T. hade även
stor praktisk betydelse som övning
i vapnens bruk. — T. försiggingo
på särskilda rännarbanor.
I fråga om vapen och rustning
utbildade sig särskilda för T.
avsedda typer. Man kämpade
företrädesvis med lansar, vilka voro
rikt utstyrda och för olika
stridsformer försedda med olika
slags spetsar. Även T. med
klubbor (ty. Kolbentournier) 1. korta
svärd förekommo. Av hjälmtyper
vid T. märkas den tyska s. k.
Gest ecfc-hjälmen samt Renn-hjälmen,
liknande resp. Topfhelm och solad
(jfr Hjälm sp. 792). Man an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
