Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tornister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1227
Torp—Torpa
1228
Torpa slott.
lig äganderätt. Genom
arrendelagarna 1907 och 1909 blevo
torpupplåtelser mot arbetsskyldighet
likställda med arrende med
stränga bestämmelser för att
trygga torparens ställning;
senare ändringar av dessa lagar ha
huvudsakl. skett till dennes
ytterligare fördel. Torpväsendet, som
tidigare tillgodosåg större delen
av herrgårdarnas behov av
arbetskraft, har därför numera fått allt
mindre betydelse i detta avseende,
och antalet T. har starkt avtagit.
— Skogstorp på
kronopar-kerna i de n. länen, inrättade enl.
lag 1891 för skogarnas tillsyn och
vård, ha sedan 1909 blivit
”od-lingslägenheter” (jfr d. o.). —
Ordet T. ingår i otaliga svenska
ortnamn och betecknar där ofta,
att orten är en nyodling från
vikingatiden 1. äldre medeltiden.
Torp. 1. Socken i Göteb. 1.,
jämte Myckleby och Långelanda
pastorat i Göteborgs stift. 1,500
inv. — 2. Socken i Västernorrl. L,
pastorat i Härnösands stift. 9,900
inv. — 3. Socken i Älvsb. L, jämte
Valbo-Ryr pastorat i Karlstads
stift. 845 inv. — 4. Se östra
Torp.
Torp. 1. Alf T., f. 1853, d. 1916,
norsk språkforskare, prof, i
san
skrit och jämförande
språkvetenskap i Kristiania 1894. T. har
främst gjort sig känd som
etymo-log. Tills, med Hj. Falk (se d.
o.) har han utgivit Etymologisk
ordbog over det norske og det
danske sprog (1903—06), och vid
hans död förelåg färdig Nynorsk
etymologisk ordbog (utg. 1920).
Tills, med M. Hægstad (f. 1850)
utgav T. Gamalnorsk ordbog
(1909). T. har även lämnat
geniala uppslag till tolkningen av
etruskiskan och flera
mindre-asia-tiska språk, spec. lykiskan. —
2. C a r 1 T., f. 1855, dansk
rätts-vetenskapsman, prof, i
Köpenhamn 1886—1925. Bland T:s
många betydande arbeten märkas
Dansk Tingsret (1892) samt Den
danske Strafferets almindelige
Del (1905). T. har även tagit del
i den danska strafflagstiftningen
och 1917 framlagt ett förslag till
ny strafflag.
Torpa. 1. Socken i Hall. 1.,
jämte Lindberg pastorat i
Göteborgs stift. 485 inv. — Romansk
kyrka av tegel. Innertak av trä
med målningar från 1700-t. — 2.
Socken i Kronob. L, jämte
Anner-stad och Nött ja pastorat i Växjö
stift. 1,150 inv. — 3. Socken i
Västmanl. L, jämte Kung Karl
pastorat i Strängnäs stift. 1,135
inv. — 4. Socken i östergötl. 1.,
bildar (framdeles jämte Asby)
pastorat i Linköpings stift. 1,345
inv. — 5. Förr socken, nu
ingående i staden Borås. — 6. Gods i
Länghems skn, Älvsb. 1. S. var
ätten Stenbocks stamgods och
äges sedan 1700-t. inom ätten
Sparre af Söfdeborg. Det gamla,
nu obebodda slottet är ett av våra
bäst bevarade renässansslott,
grundlagt på 1400-t., tillbyggt
omkr. 1550. — 7. Källa i Fors skn,
Älvsb. L, den enda i Sverige, som
håller jod (som magnesiumjodid).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
