Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torped ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Torpedbåt—Torr
1232
Byggda Deplace- Fart,
Fartyg år ment,ton knop Bestyckning
l:a kl. torpedbåt 1908—12 120 24 2 st. 45 cm:s torpedtuber, 2 st. 57 mm:s kanoner
2:a „ „ 1907—09 60 20 2 „ 45 „ „ 1 „ 37 „
tuber för utskjutande av torpeder
över en farled 1. ett hamninlopp.
T. utföras vanl. som
undervat-tensbatterier, inbyggda i
betong-kassematter 1. insprängda i berg,
i flera våningar; den understa
är försedd med brunnar för
tubernas nedförande i skjutläge.
Torpedbåt, ett litet,
snabbgående örlogsfartyg, vars
huvudsakliga beväpning utgöres av
torpedtuber (jfr d. o.). — Sedan
torpeden (se d. o.) visat sig vara ett
användbart vapen, skyndade man
sig i nästan alla mariner att
anskaffa ett betydande antal T., och
det ansågs på flera håll, att T:s
tillkomst medfört en fullständig
omvälvning i sjökrigets
förhållanden. Det framträdde dock
snart, att T. var föga sj oduglig
och besatt alltför ringa
uthållighet. Härjämte utvecklade sig
snabbt motmedel mot T. i form
av dels nya fartygstyper, ss.
torpedkryssare och jagare (se dessa
ord), och dels å de större
fartygen anbragt snabbskjutande
”an-titorpedbåtsartilleri”. T:s
glanstid var 1880- och 1890-t.; numera
har dess roll övertagits av jagare
och U-båtar. — T. finnas ännu
kvar i de mindre marinerna,
ehuru nybyggnad därav knappast
längre förekommer. I svenska
flottan ingå 1927 16 l:a klass
T. (benämnda efter stjärnor, ss.
”Vega”, ”Vesta” o. s. v.) samt 10
2:a klass T. (betecknade med
nummer). Deras egenskaper
framgå av ovanstående tabell. En
modern variant av T. är
motortorpedbåten, med vilken typ under
världskriget flera lyckade anfall
utfördes. Den är dock användbar
endast i vackert väder 1.
inom
skärs. I svenska flottan ingå 4
dylika båtar (2 från 1919 och 2
från 1925).
Torpedkryssare, en numera
endast inom ett fåtal flottor
kvarlevande fartygstyp från
1890-t., vars huvuduppgifter voro
spaning till sjöss och torpedbåts jakt.
Dess moderna efterföljare äro
dels kryssare (se d. o.), dels
jagare. — I svenska flottan ingå
ännu (1927) 3 under åren 1896
—1900 byggda T. (”Psilander”,
”Jacob Bagge” och ”örnen”) med
850 tons deplacement, 20 knops
fart, 2 st. 12 cm:s kanoner samt
1 st. 38 cm:s torpedtub.
Torpedtub,
utskjutningsanord-ning för torpeder. T. äro antingen
övervattens- (numera oftast
rörliga) 1. undervattenstuber.
Torpeden utskjutes genom T. medelst
tryckluft 1. krut; vid dess gång
genom T. sättas på mekanisk väg
dess framdrivnings- och styrorgan
i funktion. T. å fartyg benämnas
efter sin placering i skrovet
stäv-(i fören), sido-, häck- (i aktern)
och däckstuber.
To’rpor, lat., domning,
nedsatt funktionsförmåga. — T o r
-p i’ d, slapp.
Torpshammar, se
Svartvik.
Torquay [tå’ki], stad i
Devon-shire, s.v. England, vid Engelska
kanalen. Badort och vinterkurort.
God hamn. 39,000 inv.
de Torquemada [-ma’dha],
Tomas, f. 1420, d. 1498, spansk
dominikan, storinkvisitor för
Ka-stilien och Aragonien 1483 och för
hela Spanien 1485, beryktad för
sin framfart mot kättarna.
Torr säges
kroppskonstitutionen hos ett husdjur vara, då
hu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
