Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trajektoria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1273
Tra j ektoria—Trakonitis
1274
sociala livets olika förhållanden
och utvecklade en storartad
byggnadsverksamhet. I Rom är hans
namn knutet till det praktfulla
F o’ r u m T r aja’ni med T r a
-j anu sko 1 onn en (se Rom
sp. 1258 f. och ill. sp. 1262) ; i
nuv. Dobrodja uppförde han
större delen av den s. k. T r a j a
-n u s v a 11 e n, en 52 km. lång
befästningslinje; flera
triumfbågar restes till hans ära, den
förnämsta i Benevento.
Trajekto’ria (av lat.
traji’-cere, övergå), en kurva, som skär
ett system andra kurvor enl. en
viss lag, t. ex. under konstant
vinkel (i s o g o n a’ 1 T.). Är
den konstanta vinkeln rät, kallas
T. o r t o g o n a’ 1.
Trakasse’ra (fr. tracasser),
utsätta för obehag, förfölja med
kitsligheter och krångel. —
Subst.: trakasseri’.
Trakéer [-ke’er] (av grek,
tra-keVa, luftrör). Bot. Detsamma
som kärl (se
Ledningsväv-n a d). — Zool. T.,
andnings-r ö r, andningsorgan (hos
insekter, tusenfotingar m. fl.),
bestående av rikt förgrenade, fina
kanaler, genom vilka luft från pariga,
vanl. segmentellt ordnade andhål
i huden föres direkt in i kroppens
olika vävnader. Grövre T. hållas
öppna genom en spiralformad
för-tjockning i den beklädande
kitin-kutikulan. Många insekter ha
blåsformigt ansvällda
T.,traké-bläsor, som troi. fungera som
luftbehållare under flygning.
Trakégälar, tråd-, busk- 1.
bladlika hudbihang hos många i
vatten levande sländlarver. T.
innehålla trakéer, som stå i
förbindelse med kroppens
traké-system, och fungera som gälar.
Trakeid [-kei’d] (av grek,
tra-kei’a, luftrör, och ei’dos, form),
se L e d n i n g s v ä v n a d.
Trakélungor, se
Spindeldjur.
Tra’kien, Thracien,
landskap på Balkanhalvön, mellan
Svarta och Egeiska haven,
gränsande till öst-Rumelien (jfr d. o.)
i n. och Makedonien i v. T. delas
mellan Grekland, Bulgarien och
Turkiet. C:a 25,000 kvkm. 800,000
inv. — Under forntiden
betecknade T. hela n.ö. Balkanhalvön upp
till Balkanbergen. T:s urspr.
invånare, de tappra och vilda t
rake r n a, behöllo delvis länge sitt
oberoende, och vid mitten av 400-t.
f. Kr. voro flera stammar samlade
till ett mäktigt men kortvarigt
rike. T:s kuster koloniserades
från 800-t. f. Kr. av greker. Vid
mitten av 300-t. f. Kr.
införlivades T. med Makedonien. Det
var (från 46 e. Kr.) romersk,
senare östromersk provins och
slutligen turkisk landsdel. Efter
andra Balkankriget 1913 och
världskriget har största delen av
T. avskilts från Turkiet och i
olika etapper uppdelats mellan
Grekland och Bulgarien.
Trakisk-frygiska språk, en i
forntiden rätt utbredd
språkgrupp, tillhörande satem-gruppen
inom de indoeuropeiska språken
(se d. o.). Till den trakiska
grenen hörde förutom den av
traker-na talade trakiska n, varav
några få namn och glosor
bevarats hos antika författare, även
de språk, som talats av meser (i
antiken invånare i Mesien, se d.
o.), daker, geter m. fl. folk på n.
Balkanhalvön och i Ungern och
varav intet finnes i behåll. F r y
-g i s k a n, frygernas språk (se
F r y g i e n), är känd genom
knapphändiga inskrifter.
Trako’m (av grek. traky’s,
sträv), se ö g o n s j u k d o m a r.
Trakonitis, i antiken (Luk.
3:1 m. fl.) ett område s. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
