Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trafik a. b. Mälaren—Hjelmaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1271
Tra gedi—Tra j anus
1272
Trajanus. Samtida marmorbyst.
(Kapi-tolinska museet, Rom.)
Tragedi f-sjedi’] (grek,
tra-godi’a, eg. bocksång, av tra’gos,
bock, och ode!, sång, antydande
T:s ursprung ur körsånger,
utförda till Dionysos’ ära av män,
kostymerade ss. bockar 1.
saty-rer), sorgespel; sorglig händelse,
sorgligt öde. — Om T:s
historiska utveckling se Drama sp.
495 ff. Ss. estetiskt begrepp
utformades T. först av Aristoteles,
av vilken den karaktäriserades
som en av handlande personer
buren framställning av en storslaget
allvarlig handling, avseende att
hos åskådaren väcka fruktan
inför den omkastning (peripeti’)
från lycka till olycka, som
drabbar hjälten, och medlidande med
hans lott samt samtidigt
framkalla rening (ka’tarsis) av (1.
möjl. från) dessa
känslostämningar. Den grekiska T. har
betecknats ss. ödestragedi, emedan
hjältens olyckor, liksom hans
”tragiska skuld”, framstå som
ödets skickelser. I modern T.
återkommer ödesmotivet ofta ss.
fy
siologisk och psykologisk
determinism, yttrande sig i den ärftliga
belastningens 1. övermäktiga
miljöfaktorers inflytande på
handlingen. I motsats härtill har man
ss. frihetstragedi betecknat den
typ av T., vari den tragiska
personlighetens olycka ter sig ss. den
sedliga världsordningens
vedergällning för vad han med vett
och vilja förbrutit. Till T. plägar
ock räknas det drama, vari
hjälten i kamp för ett ideal dukar
under för världens ondska. Så ock
ofta ”sorgespel” i mera generell
mening, t. ex. med erotiskt motiv.
— Tragédienne [-jedjä’nn],
skådespelerska i tragiska roller.
Tragikomedi’, under 1600-t. en
tragedi med lyckligt slut (t. ex.
Corneilles Cid); numera ett
skådespel, där tragiska och
komiska element blandas med
varandra. —■ Tragik o’ mis k,
sorglustig.
Tra’gisk (grek, tragiko’s),
estetiskt motsatsbegrepp till
komisk, eg. och alltjämt i inskränkt
bet. vad som hänför sig till
tragedien (se d. o.); sorglig, gripande,
uppskakande. — Subst.:
tragik. — T r a’ g i k e r,
tragediförfattare; tragisk skådespelare.
Tragopo’gon, se Haverrot.
Tragöd f-gö’d] (lat.
tragoe’-dus), tragediförfattare.
Traheryd, se T r a r y d.
Traja’nus, Marcus
Ul-p i u s, f. 52 1. 53 e. Kr., d. 117,
romersk kejsare 98. T., som
var bördig från Spanien,
adopterades efter en lysande bana som
fältherre och ämbetsman av
kej-sar Nerva och blev dennes
efterträdare. Under T. nådde Roms
välde sin största utsträckning;
genom lyckliga krig införlivade
han Dacien, Armenien och
Mesopotamien med riket. T. ingrep
ordnande och reformerande i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
