Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Treskiftesbruk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1309
Treskiftesbruk—Trettioåriga kriget
1310
område i Norden. I Forelæsninger
over den Kantiske Philosophie
(1798) kritiserade han
skarpsinnigt Kants ensidigt
subjektivis-tiska uppfattning av naturens
lagbundenhet.
Treskiftesbruk, se
Växt-följ d.
Trestle-works [tre’ssl oo’ks]
(eng., bockverk), på träbockar
utförda viadukter, förekomma
särskilt i Amerika i st. f.
bankfyllningar vid järnvägarna.
Trettiondepenningsavgift, en
i somliga städer (Stockholm,
Sigtuna, Växjö, Borås och
Ulricehamn) vid vissa fastighetsköp
förekommande, med viss procent
å köpeskillingen utgående avgift
till staden. I Göteborg
förekommer en liknande s. k.
gårda-köpsavgift, tidigare
utgående med 1/30 men numera nedsatt
till 1 % av köpeskillingen.
Trettionio artiklarna, se
England sp. 1073.
Trettioåriga kriget, som
fördes 1618—48, var i första hand
ett religionskrig, vari de sedan
ett århundrade utbildade
motsatserna mellan protestantism och
katolicism utlöste sig, sedan de
skärpts av den från omkr. 1600
starkt framåtgående
motreforma-tionen. Till dessa motsatser slöto
sig även en mängd av rent
politisk art. Medan inom Tyskland
hotfulla konflikter förekommo om
tillämpningen av det andliga
förbehållet (se
Reformationen sp. 916) och om territoriella
frågor med religiös bakgrund (jfr
J ü 1 i c h), skärptes även den
europeiska motsättningen mellan
de habsburgska och vissa andra
katolska makter å ena sidan samt
Frankrike och de protestantiska
makterna ä den andra. Kriget
hade sin upprinnelse i Böhmen,
och dess första stadium brukar
kallas böhmisk-pfalziska
skedet (1618—23). Den mellan
de övervägande protestantiska
böhmarna och deras katolska
landsherrar, de habsburgska
kejsarna, rådande spänningen (se
B ö h m e n sp. 922) ledde 1618 till
en allmän resning, sedan signalen
givits genom att två kejserliga
ståthållare utkastades genom ett
fönster på borgen i Prag. Då
böhmarna valde Fredrik V av Pfalz
till konung 1619, ingrep tyske
kejsaren Ferdinand II. Fredrik
besegrades vid Vita berget
utanför Prag (1620) och
förlorade icke blott den böhmiska
kungakronan utan också sin
pfalziska kurvärdighet, som gavs
åt den katolska ligans (se d.
o.) ledare, Maximilian av Bayern,
som understött Ferdinand. Några
protestantiska legotruppsanförare
(Ernst av Mansfeld m. fl.)
kämpade under någon tid för
Fredriks sak men besegrades, och
katolikerna stodo 1623 som
segrare i hela Syd-Tyskland.
Krigsskådeplatsen utvidgades nu till n.
Tyskland, och T. inträdde i sitt
nedersachsisk-danska
skede (1624—29). Då
motståndet även här syntes brutet genom
Tillys seger över Mansfeld, funno
utomstående makter nödvändigt
att ingripa. England, vars konung
Jakob I var den avsatte pfalzarens
svärfader, Frankrike, som 1624 i
Richelieu fått en energisk ledare,
och Nederländerna, som 1621
återupptagit kampen mot Spanien,
satte i gång en diplomatisk aktion
för att få Sverige och Danmark
med i kriget. Gustav II Adolf,
som insåg det tyska krigets
intima samband med den
svenskpolska fejden, var böjd att
ingripa men krävde för sin aktion
en omfattande protestantisk
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
