Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triod ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1337
Triod—Tripoliskriget
1338
m. m.), som urspr. tonsatts
tre-stämmigt.
Trio’d (av grek, tri-, tre),
va-cuumrör med tre elektroder.
Trio’1 (av lat. tri-, tre),
rytmisk figur av tre noter, avsedda
att utföras på samma tid som två
noter av lika tidslängd. T. anges
genom siffran 3 över noterna.
Triolei’n, e 1 a i’ n, detsamma
som olein. Se Oljesyra.
Triole’tt (fr. triolet), gammal
fransk versform, bestående av
åtta (vanl. åttastaviga) rader, av
vilka den första, fjärde och sjunde
samt den andra och åttonde
sinsemellan äro likalydande.
Triona’l,
dietylsulfonetylmetyl-metan, sömnmedel med
egenskaper och verkningar som sulfonal.
Trionychoi’dea, en underordn.
Sköldpaddor med
snabel-likt utdragen nos och pansaret
överdraget av hud, ej av
hornplåtar. Arter av släktet TrVonyx
(i Afrikas, Nord-Amerikas,
öst-Asiens floder) kunna vistas
mycket lång tid under vatten, varvid
utskott från matstrupens
slemhinna fungera som gälar.
Trio’ser, se Kolhydrat sp.
1007 och Socker sp. 1127.
Trioxibenso’1, se F 1 or o gl u
-c i n.
Trioximetyle’n, förening, som
bildas genom polymerisation av
formaldehyd. Jfr Kolhydrat
sp. 1006.
Tripi’taka, sanskr., ”de tre
korgarna”, namn på buddhismens
samling av heliga skrifter, vilken
består av 3 huvuddelar: Vi’naya
(disciplinen, d. v. s.
munkreglerna), Dha’rma (läran) och
Abid-ha’rma (den utvidgade läran, d. v.
s. väsentligen filosofi och
psykologi). T. lär ha definitivt
fastställts omkr. år 240 f. Kr.
Tripo’d (grek, tri/pus, av tri-,
tre, och pus, fot), se Trefot.
Tri’polis (grek., trestad). 1.
Tripolita’nien, ital.
Tripoli-tania, italiensk koloni i n. Afrika,
vid Medelhavet, jämte Kyrenaika
ingående i Libia italiana (se
Libyen). C:a 900,000 kvkm.
0,6 mill. inv. — T., som har låga
och sandiga kuster, upptages till
stor del av stenöken (hamada).
Talrika oaser. Huvudnäring
boskapsskötsel, bedriven av
nomadiserande arabstammar.
Befolkningen utgöres huvudsaki. av
berber och araber; européernas
antal var 1921 21,000, därav
18,000 italienare. — T. intogs
på 600-t. e. Kr. av araberna
och — efter en kort episod
av europeiskt välde — 1551 av
turkarna. Det blev under följande
årh. ss. en av Barbareskstaterna
ett centrum för sjöröveriet på
Medelhavet. 1835 ånyo under
turkiskt välde, avträddes T. 1912 till
Italien (se Tripoliskriget).
— 2. T., T r i’ p o 1 i, huvudstad i
T. 1, vid kusten. T. är en
viktig knutpunkt för
karavanhandeln och är Libyens viktigaste
hamnstad. Bland romerska
lämningar märkes en praktfull
triumfbåge. 65,000 inv., därav
10,000 européer och judar. — 3.
T., T r i’ p o 1 i, stad i Syrien, vid
Libanons fot, n. om Beirut. Livlig
sjöfart. 37,000 inv. — T. är en
av fenicierna grundad stad.
Tripoliskriget, vanlig
benämning på det krig mot Turkiet,
som Italien förklarade sept. 1911
och som främst åsyftade erövring
av Tripolis. Sedan italienarna
besatt Tripolis’ kustområden,
följde ett utdraget guerillakrig
mot de turkiska stridskrafterna,
till stor del organiserade av
Enver pasja. 1912 företogo
italienarna huvudsaki. i
påtryck-ningssyfte en del flottangrepp
mot turkiska kust orter (Beirut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
