Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triod ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1339
Tripolit—Trippelententen
1340
Hodeida), bombarderade några
fort vid Dardanellerna och
besatte några öar i Egeiska havet.
På grund av tilltagande oro på
Balkanhalvön blev man å ömse
sidor benägen för fred, vilken
slöts i Ouchy i okt. Italien fick
Tripolis men förband sig
återlämna de ockuperade egeiska
öarna, vilket dock ej kom att ske
i fråga om Tolvöarna (se d. o.).
Tripoli’t, skiktad kiselgur (se
d. o.), en av diatomacéskal
bestående, mer 1. mindre lerig, vit
1. gulaktig bergart. Males och
går i handeln under namn av
t r i’ p p e 1. Förnämsta fyndorten
i Böhmen.
Tripolita’nien, se Tripolis.
Tri’ppel, se Tripolit.
Tri’ppelalliansen (av lat.
tri’-plus, trefaldig). 1. Ett mellan
England, Nederländerna och
Sverige 1668 ingånget förbund mot
Ludvig XIV (se Frankrike
sp. 512). — 2. Ett mellan
Tyskland, österrike-Ungern och Italien
20 maj 1882 i Wien ingånget
defensivförbund. Grundvalen för T.
var ett förbund mellan Tyskland
och Donaumonarkin 1879. Italien
drevs att söka anslutning till
dessa makter dels på grund av
behov att stärka den svaga
monarkins grundvalar mot inre
orostiftare, dels av motsättning mot
Frankrike, som genom ockupation
av Tunis 1881 förekommit
italienska planer i samma riktning
(jfr Italien sp. 1608).
Fördraget stadgade, att ingen av
kontrahenterna finge ingå någon mot de
andra riktad allians. Italien
resp. Tyskland tillförsäkrades de
andra makternas hjälp i händelse
av ett icke framprovocerat
angrepp från Frankrikes sida. Casus
foederis stadgades för alla
kontrahenterna, om en 1. två utsattes för
ett icke framprovocerat angrepp
av två 1. flera stormakter. T., som
i en särskild förklaring angavs
icke vara riktad mot England,
erhöll 1883 en komplettering
genom ett (1892, 1896, 1902 och
1913 förnyat) förbund mellan
Österrike-Ungern och Rumänien,
till vilket Tyskland anslöt sig
s. å. och Italien 1888. T.
förnyades (med ett par tilläggsfördrag
till förmån för Italien) 1887,
(med ytterligare ändringar) 1891,
vid. 1902 och 1912. T. var på
1880-t. jämte trekejsarförbundet
och senare
återförsäkringsfördra-get (se dessa ord) huvudfaktorn
i Bismarcks utrikespolitiska
system, som åsyftade att
förhindra, att mot Tyskland fientliga
stormaktskoalitioner bildades. Då
efter Bismarcks fall
återförsäk-ringsfördraget förfallit och
fransk-ryska förbundet kommit
till stånd, fick T. betydelse ss.
motvikt mot den nya
maktgruppen, som småningom förstärktes
genom en (om ock lösare)
anslutning från Storbritannien (se
En-tente). Italiens intresse för T.
började emellertid svalna, och
dess närmande till Frankrike
omkr. sekelskiftet förebådade den
svängning, som småningom
skedde under intryck av en
österrikiskfientlig irredentapolitik och
som efter Italiens
neutralitetsför-klaring 1914 f. å. blev definitiv
genom dess övergång till
entente-makterna.
Tri’ppelententen [-aijta’i)ten]
(av lat. tri’plus, tredubbel), ofta
använd, av analogi med
trippelalliansen (se d. o. 2) föranledd
benämning på den
stormakts-grupp, som vilade på alliansen
mellan Frankrike och Ryssland
1894 samt ententefördragen 1904
och 1907 mellan Storbritannien
och Frankrike, resp. Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
