Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1347
Troelstra—Trofé
1348
Frederik Troels-Lund.
det monumentala Danmarks og
Norges Historie i Slutningen af
det 16 :e Aarhundrade (14 bd,
1879—1901, senare utgivet under
titeln Dagligt Liv i Norden i det
16 :e Aarhundrede, 4:e uppl.
1914), i vilket han ger en
stilistiskt glänsande och idérik
skildring av 1500-t :s materiella och
andliga kulturförhållanden i
Norden. Till kulturhistorien höra
också de främsta av hans övriga
verk, ss. samlingen Historiske
Fortællinger (4 bd, 1910—11) och
Bakkehus og Solbjerg (13 bd, 1920
—22). Trots sin benägenhet för
djärva konstruktioner och sin
ofta otillräckliga källkritik
räknas T. till Danmarks yppersta
historiker.
Troelstra [tro’lst-], Pieter
J e 11 e s, f. 1860, nederländsk
jurist och politiker. T. bildade
1894 socialdemokratiska
arbetarpartiet, som 1897 insatte honom i
andra kammaren. I samverkan
med de liberala kämpade T. för
allmän rösträtt och ledde den
politiska storstrejken 1903. Under
världskriget var T. livligt
verksam inom den s. k.
”holländskskandinaviska kommittén” för
2:a internationalens återförening
kring ett program om
samför-ståndsfred (jfr S toekhol
ms-konf er en sen). Ett försök av
T. att under intrycket av tyska
revolutionen 1918 framkalla en
liknande rörelse i Nederländerna
strandade. T. har efter kriget
deltagit i strävandena för
socialdemokratins samling och därvid
tidvis visat en viss dragning till
Moskvai nternation alen.
Troeltsch ftröltsj], Ernst,
f. 1865, d. 1923, tysk evangelisk
teolog och religionsfilosof, prof, i
Heidelberg 1894, i Berlin 1914.
T. sökte ställa de teologiska
frågorna i en allmän
religionshisto-risk och religionsfilosofisk
belysning och kom efter hand att inta
en utpräglat radikal ståndpunkt.
Särskilt omstridda voro hans
undersökningar om den äldre
protestantismen. T. skrev bl. a.
Die Absolutheit des Christentums
und die Religions g eschich te (1902)
samt det banbrytande arbetet Die
Soziallehren der christlichen
Kir-chen und Gruppen (1912).
Tro’er, t r o j a’ n e r,
invånarna i Tro ja.
Trofé (grek. tro’paion, av
tre’-pein, slå på flykten), segertecken,
i krig erövrade vapen, fanor,
rustningar o. d. Under antiken
upphängdes T. som offer åt gudarna på
slagfältet 1. i templen. Småningom
upptogos avbildningar av T. som
dekorationsform i arkitektur och
konsthantverk. — Svenska
statens trofésamling, vars
bestånd av fanor hör till de största
i världen, förvarades med
undantag för artilleripjäserna (till
större delen i Artillerimuseum,
Sthlm) 1817—1906 i
Riddar-holmskyrkan och flyttades
därefter till Nordiska museet. Ett
urval uppsattes 1922 ånyo i
Riddar-holmskyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
