Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1345
Triumvirat—Ttoels- Lund
1346’
firandet av vissa tilldragelser L
som monumentala inslag i
plats-och gatuanläggningar. Till det
förra slaget hör den triumfbåge,
som uppfördes i Sthlm vid
Kristinas kröning av Jean De la
Vallée (se ill. till d. o.), till det
senare bl. a. T. på Place de 1’Étoile
i Paris (se ill. till Chalgrin).
— 2. Se K yrka sp. 1578.
TriumviraT (av lat.
triu’m-viri, tremän), tremannagrupp;
avtal mellan tre män, t r i u m
-v i’ r e r. Om namnets uppkomst
se Romerska riket sp. 1294.
Trivandrum [trivæ’nndram],
huvudstad i Travancore, Britt.
Indien, nära kusten. Säte för
brittiska agenten i Madrasstaterna.
Berömd vallfartsort. 75,000 inv.
Trfvia (jfr Trivium),
romerskt namn på Hekate, vars
bilder ofta uppställdes vid vägskäl.
TriviaT (fr. trivial, av trivium,
se d. o.), vardaglig, platt, utnött.
— Subst.: trivialite’t.
Trivialskola (av trivium, se
Ars), äldre benämning på skolor,
utgörande det lägsta stadiet inom
det högre skolväsendet (se
Skolväsen sp. 849).
Tri’vium (lat., eg. plats där
tre vägar mötas, av tri-, tre, och
vi’a, väg), se A r s.
Triö’r (fr. trieur, av trier,
rensa), maskin, som sorterar säd
efter kornens form och längd. T.
utgöres vanl. av en plåtcylinder
med runda fördjupningar, i vilka
korta delar upptas vid cylinderns
kringvridning. Jfr Rensning
av spannmål och frö och
Sädessorterare.
Trnovo, annan form för
Tir-novo.
Tro är i religionen, spec. i
kristendomen, ett grundläggande
begrepp men användes i skiftande
betydelser. Tre huvudtyper torde
kunna urskiljas. 1) T. innebär
48. — Le x. XI. Tr. 19 12 27.
övertygelsen, att en översinnlig
värld existerar (så bl. a. hos Filon
och i N. T. i Hebr.). 2) Hos
Paulus, T:s eg. förkunnare i N.
T.,-förutsättes i allm. det
översinnliga ss. något givet, och T. får
uteslutande en praktisk innebörd:
förtröstan på Guds oförskyllda
nåd. Denna starkt personliga
betydelse trädde snart tillbaka och
blev först i reformationen ånyo
fullt förstådd (jfr R ä 11
fär-d i g g ö r e 1 s e). 3) I den
katolska kyrkan härskar ett rent
läromässigt trosbegrepp (T. =
försanthållande av kyrkans lära),
vilket tidvis även hos
protestanterna undanträngt det
reformatoriska trosbegreppet. Härtill
anknyter bruket av ordet T. i bet.
ett samfunds lära 1. åskådning.
Tro, se Jakt sp. 28.
Troaka’r (fr. trois-quarts, tre
fjärdedelar), t r o k a’ r,
kirur-giskt instrument, bestående av
en kanyl och en i denna
passande, med handtag försedd nål,
vars spets sticker fram utanför
kanylens mynning. T. stickes in i
kroppen i och för punktion, varpå
nålen dragés ut, så att förefintlig
vätska avrinner genom kanylen.
Tro’as, fordom landskap i
n.v. Mindre Asien, vid
Dardanel-lerna. Huvudort Tro ja.
Trochlea’ris, se H j ä r n n e r
-ver.
Trochu [-sjy’], Louis Jules,
f. 1815, d. 1896, fransk general,
1870 generalguvernör i Paris,
ledde T. dess försvar under
Fransk-tyska kriget. Efter
kejsardömets fall var T. president
i nationalförsvarsregeringen 1870
—71.
Troels-Lund [trols lunn],
Troels Frederik, f. 1840, d.
1921, dansk historiker,
titulärprofessor 1888. Hans huvudarbete är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
