Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trofisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1351
Tro j a—Tro j asa gan
1352
vägsstyrelsen 1862—87. Led. av
F. K. 1867—75.
Tro’ja, i den grekiska sagan
frejdad ort (se T r o j a s a g a n).
Antagandet, att T. låg på platsen
för den intill 1300-t. e. Kr.
existerande staden Ilion vid nuv.
His-sarlik nära Hellespontens
asiatiska strand, har bestyrkts genom
H. Schliemanns och senare W.
Dörpfelds utgrävningar 1870—94.
Boplatsen, en kulle vid en av
floden Skamander genomfluten slätt,
innehåller 9 kulturlager. Det
andra nedifrån, den s. k. andra
staden, visar en primitiv
bronsålderskulptur från omkr. 2000
f. Kr. Den omgavs av en ringmur.
Bland byggnaderna förhärskar
megarontypen. Den s. k. Priamos’
skatt (nu i Berlin) med en
mängd smycken av guld är det
ryktbaraste av fynden. Den sjätte
staden nedifrån kännetecknas av
mykenska kulturformer och anses
med fog vara det homeriska Ilion.
Dess ringmur omslöt ett mera
vidsträckt område. Denna stad har
— liksom även den andra —
blivit förstörd av en stor eldsvåda,
varefter platsen länge förblev
öde.
Trojaborg, T r o j e n b o r g, se
Labyrint sp. 115.
Troja’nska kriget, se Tr o
ja-sa g a n.
Tro jasagan, den grekiska
sagokretsens största och mest
behandlade saga, bakom vilken trol.
ligger en fullt historisk tilldragelse,
näml, en mykensk konungs
härfärd mot Troja (se d. o.) och
stadens förstöring, antagl. på 1100-t.
f. Kr. Frånsett brottstycken ha
av alla de episka verk, i vilka T.
behandlats, blott I 1 i a d e n och
O d y s s é n (jfr H o m e r o s)
bevarats till vår tid. Den antika
traditionen berättar om
ytterligare en rad epos, vart och ett
behandlande en episod ur T. och
tills, bildande en lång
fortsätt-ningsberättelse, där det s. k.
trojanska krigets olika
skeden berättas. — Enl. sagan låg
orsaken till kriget däri, att den
spartanske konungen M e n e
-1 a’ o s maka, den sköna II e’ 1 e
-n a (dotter till Zeus och L e’ d a,
enl. en annan version N e’ m e
-s i s) bortrövades av den
trojanske konungasonen P a’ r i s (se
d. o.). För att hämnas Helenas
bortrövande samlade Menelaos och
hans broder Agame’mnon de
grekiska furstarna till ett
krigståg mot Paris och hans fader.
Pr i’a mos (son till
Lao’me-don). Först efter många
missöden kom emellertid den grekiska
flottan till Troja, sedan på siaren
K a’ 1 k a s’ inrådan Artemis’
vrede blivit avvänd genom offret av
If i ge nej’a (se d. o.). I tio år
kämpade grekerna (vilka hos
Ho-meros kallas d a n a’ e r) omkring
Tröjas murar. Iliaden skildrar
endast de episoder, vilka anknytas
till en tvist mellan de bägge
hjältarna Aki’lleus och
Agamem-non om B r i s e’ i s, Akilleus’
älsklingsslavinna, som
Agamem-non fordrat i ersättning för att
han lytt Apollons bud och
återlämnat den tillfångatagna
jungfrun K r y s e’ i s. Bland de
övriga grekiska hjältarna märkas
O dy’ s s e u s, N e’ s t o r, de
båda A i’ a s, D i o m e’ d e s från
ArgosUoch Ido’meneus från
Kreta. Sedan H e’ k t o r,
Priamos’ son och trojanernas störste
hjälte, fallit, kom Pen t e s
i-1 e i’a (se Am ason er)
troja-nerna till hjälp. Senare ingrep
främst Me’mnon (se d. o.) på
trojanernas sida, där han stupade.
I det följande skildras Akilleus’
fall samt Aias’ och Odysseus’
tvist (jfr Aias 1). I stridernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
