Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Träa ... - Trädgårdskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1419
Trädgårdsföreningar—Trädgårdskonst
1420
Italiensk renässansträdgård. Villa d’Este. (1573.)
stundom uppträda som skadedjur
på köksträdgårdsväxter. Ä r t
-f 1 y e t, Mamestra (1. Po’lia)
pi’si, har rödbruna vingar med
nattflyteckning. Vingbredd 34—
38 mm. — Grönsaksflyet,
Mamestra (1. Polia) olera’cea,
har rödbruna vingar. Vingbredd
35—38 mm. Till T. hör bl. a.
även kålflyet.
Trädgårdsföreningar,
föreningar för trädgårdsodlingens
främjande, bildades under 1800-t.
i de flesta Svea- och
Götalandskapen. Den äldsta var Svenska
trädgårdsföreningen
(1832—1911). Av lokala T. äro
numera fruktodlareföreningarna
(se d. o.) spec. talrika (1925 över
500). Hela riket omfattande T. äro
f. n. Sveriges pomologiska förening
och Föreningen för dendrologi och
parkvård (se dessa ord), Sveriges
allmänna trädgårdsförbund,
bildat 1909 (utger veckotidningen
Trädgården, m. fl.).
Trädgårdskalla, se Z an t
e-d e s c h i a.
Trädgårdskonst, utformningen
av en trädgård efter
konstnärliga principer. — Forntiden.
Egypten. Först från Nya riket
kan man erhålla en mera samlad
bild av den egyptiska T.
Utmärkande för denna var dess
nyttokaraktär samt stränga symmetri
i grupperingen av trädbestånd,
blommor och fiskdammar. Murar
omslöto icke endast hela området
utan även mindre delar inom
detta. — Av motsatt karaktär var
T. i Assyrien och Babylonien, där
härskarna anlade vida parker,
d. v. s. oregelbundet planterade
områden, ej sällan med
konstgjorda kullar och slingrande
vattendrag. Även anlades s. k.
hängande trädgårdar, ett slags terrass-,
trädgårdar. Den
assyrisk-babylo-niska parken, ofta använd för
jakter, utvecklades vidare av
perserna, från vilka beteckningen ”para-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
