Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgårdskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1421
Trädgårdskonst
1422
Svensk renässansträdgård. Hörningsholm. (Ur Suecia antiqua et bodierna.)
deisos” upptogs av Xenophon (jfr
Paradis). — Grekerna
omplanterade denna österländska fria
trädgårdstyp i de anläggningar,
som inramade gymnasierna, och
skapade därmed den första
lustträdgården i egentlig mening. I
dessa anläggningar ingingo dock
symmetriskt ordnade partier,
besläktade med den egyptiska T. En
mera levande föreställning om
antikens T. få vi först hos
romarna, vilka togo upp den
grekiska T. Viktigast ss. källa är
Plinius d. y:s beskrivning över
sina villor. Påfallande är där
växelverkan mellan den egentliga
arkitekturen, trädgården och den
fria naturen. I städerna funnos
med boningshuset samhörande
peristylträdgårdar (t. ex. i
Vet-tiernas hus i Pompeji, se ill. till
B o s t a d sp. 383) samt offentliga
portikträdgårdar (t. ex. Porticus
Liviae i Rom), båda slagen
utgörande kolonnomgivna,
rektangulära platser, prydda med
regelbunden vegetation (bl. a. i
figurer klippt buxbom), vattenkonster
och skulpturverk. — Detta
sistnämnda slags trädgård upptogs
under medeltiden av
klostren, om också i betydligt förenklat
skick. Om denna periods
anspråkslösa men av samtiden högt
skattade T. ge flera
manuskriptillustrationer en god föreställning
(t. ex. Breviarium Grimani). —
Renässansens T. utbildades
främst i Italien. Liksom
stads-byggnadskonsten tog T. nu upp
antika förebilder och utbildade
ett mera intimt samband mellan
själva arkitekturen och
trädgården. Framför boningshuset
anla-des en symmetrisk, oftast
kvadratisk plan, p a r t e’ r r,
förmedlad med byggnaden genom häckar,
lövgångar och vatten i olika
formationer. Sambandet mellan
arkitektur och trädgård utvecklades
vidare under högrenässansen
genom utbildningen av terrasser
med i byggnadens mittaxel inlagda
trappor (Bramantes
Belvedere-trädgård i Vatikanen, 1500;
Ligo-rios Villa d’Este i Tivoli, 1550-t.).
De olika delarna sammanslötos
till en allt fastare enhet (Vignolas
Caprarola och Villa Lante,
Viter-bo, 1560—80). Man arbetade
alltmer» medvetet med kontraster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
