Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trämassa - Trämjöl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1447
Trämjöl—Träsk
1448
av alkali ersättas genom tillsats
av natriumsulfat, som till största
delen reduceras till svavelnatrium.
Den sålunda erhållna
”smält-sodan” löses i vatten till ny lut.
Vid avblåsningen och spec. vid
in-dunstningen i varporna avgå
illaluktande gaser (särskilt
metyl-merkaptan). Massan sorteras på
samma sätt som sulfitmassa men
i regel mindre noggrant. Vid
sulfatmetoden erhållna biprodukter
äro terpentinolja och metylalkohol
samt sulfatsåpa och sulfatolja
(flytande harts), de sistnämnda
framställas ur de i luten
befintliga harts- och fettsyresåporna.
Till 1 ton blekbar massa åtgå 210
kubikfot ved, till 1 ton
starkmassa 190 kubikfot. —
Framställningen av vedcellulosa genom
kokning med alkalier (urspr. soda)
uppfanns i England och Amerika
på 1850-t. Först 1884 visade
emellertid en tysk ingenjör Dahl
(svensken A. Müntzing hade
dock tidigare experimenterat i
samma riktning), att
alkaliför-lusten kunde ersättas med
natriumsulfat, som var billigare än
soda och gav högre utbyte av
veden och en starkare massa.
— Det första träsliperiet i
Sverige anlades (vid Trollhättan)
1857. Sulfitfabriker började
anläggas på 1870-t. På senare år ha
spec. sulfatfabriker nyanlagts.
Under femårsperioden 1896—1900
tillverkades (i torr vikt) 120,367
ton mekanisk, 139,300 ton kemisk
massa, 1925 resp. 438,943 och
1,294,255 ton. Av produktionen
1925 voro 76 % avsedda för
avsalu (huvudsaki. export). Vid
pappersmassefabrikerna användes
s. å. 350 slipstolar, 259
sulfit-kokare, 140 sulfatkokare och 569
pappmaskiner.
Trämjöl, finmalet trä, som
användes i bagerier för att hindra
degen att fastna vid redskap och
maskiner.
Träne, socken i Kristianst. 1.,
jämte Djurröd pastorat i Lunds
stift. 1,345 inv.
Träng (fr. train, av tralner,
släpa, draga), organisation för
framförande av förnödenheter
m. m. till truppförband i fält. T.
vid en fälthär är av två slag. 1)
Truppträn g, direkt ingående
i de olika truppförbanden,
uppdelas i stridsträng för det
närmaste behovet av huvudsaki.
extra ammunition och dagens
livsmedel samt bagageträn g,
medhavande truppförbandets
behov av diverse utrustning utom
vad som av de stridande
omedelbart medföres. — 2) Stora T.,
uppsatt av i fredstid befintliga
trängtrupper, är gemensam vanl.
för minst en arméfördelning. Den
består i första hand av
bilkolonner och hästanspända
fordons-kolonner för transporter av
livsmedel, ammunition, utrustning
m. m. till truppförbanden.
Därjämte ingå i stora T. div. övriga
formationer för trafikens
ordnande, vägunderhållning,
bilreparationer, drivmedels
tillhandahållande, hästkolonner, fältsjukhus,
fältsjukstall m. m. Stora T. är
numera i övervägande omfattning
motoriserad. Svenska arméns
trängtrupper utgöras av fyra
tr ängkårer (se Sverige sp.
481), varje kår med ett träng-, ett
bil- och ett sjukvårdskompani.
Träns (urspr. av sp. trenza,
fläta), se Betsel.
Tränsa, se M ä r 1 a.
Träolja, se Träkol sp. 1438.
Träopal, fossilt trä, där opal
utgör fossilifieringsmedlet.
Träsilke, konstsilke (se d. o.),
framställt av träcellulosa.
Träsk, vanl. lågmosse (se
Mosse), i gotländska och
norr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
