Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Träsket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1449
Träsket—Träsnitt
1450
ländska dialekter och ortnamn
liktydigt med sjö.
Träsket, se Franska
revolutionen sp. 550.
Träskfolk, folkstammar, som
bo i träsk och livnära sig av
produkter från dessas djur- och
växtvärld. T. ha vanl. pålbyggnader,
ss. warrau i Orinocodeltat och i
sumpmarker i Britt. Guyanas
kustland. Stundom uppföras
bostäderna direkt på träskmarken,
ss. hos batwa, ett bantufolk vid
Bangweolo (jfr ill. till d. o.), som
täcker golvet med mattor till
förhindrande av dyns uppträngande.
Träskonäbb, se B al a en i
-c e p s r e x.
Träsliperi, se Trämassa.
Träslöv, socken i Hall. 1.,
pastorat i Göteborgs stift. 1,960
inv.
Träsnidare, bildhuggare i trä;
utövare av träsnittskonsten (se
Träsnitt).
Träsnitt är ett grafiskt
hög-trycksförfarande i motsats till
djuptrycket gravyr och
plantrycket litografi. — Teknik. 1. Det
gamla träsnittet. Bilden
tecknas på en plan träskiva,
stocken. Med kniv och diverse
instrument skäres därefter träet
bort omkring de tecknade
linjerna, så att till sist endast dessa
stå kvar i relief över den
nedskurna bottnen. Vid infärgningen, som
sker med hjälp av en vals, täckas
linjeåsarna av färg, medan
bottnen förblir oberörd. Vid avtrycket
är det sålunda endast det
ursprungliga systemet av linjer, som
ger från sig färg. Avtrycket sker
på papper, vanl. av tunn kvalitet,
numera gärna japanskt, som
läg-ges ovanpå stocken, varefter man
för att få avtrycket jämnt och
saftigt ”klappar” av det med en
läderboll 1. för en benkniv över
baksidan. Vill man ha stora upp-
Träsnitt av Albrecht Dürer.
lagor, 1. skall bilden tryckas i en
bok, användes vanlig
boktryckar-press. — Numera användes som
stock stundom en tjock
linoleum-matta (linoleumsnitt).—
2. Trästick (tonsnitt,
xylografi’). I stället för s. k.
längdträ, d. v. s. en träskiva,
skuren i samma riktning som
träets fibrer, göres stocken av ett
stycke hårt träslag (helst
buxbom), skuret på tvären mot
fibrerna. Vid behov sammanfogas
flera sådana ändträn till en skiva.
På denna hårda grund graveras
bilden med gravstickel. Därigenom
uppstår vid avtrycket en
teckning i vitt på svart botten. Under
1800-t. gjordes dock ofta
galvano-plastiska kopior av stockarna,
varvid avtrycken äro att betrakta
ss. reproduktioner. — 3.
Färg-träsnitt. Om konstnären på
flera träsnittsstockar uppdelar
olika partier av teckningen och
sedan in färgar dem med olika
färger, så blir resultatet ett
färgträsnitt. Det japanska T. är vanl. ett
färgträsnitt av en mångfald
stockar. Det moderna europeiska har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
