Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tschakå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1463
Tsi-nan—Tuberkel
1464
Kina, Hien-fengs bihustru 1852,
blev genom usurpation
regentin-na 1861. Se vid. Kina sp. 805 f.
Tsi-nan, T si - n an - f u,
huvudstad i prov. Shantung, Kina.
Viktig handelsstad och
järnvägsknut. I T. ha amerikanska och
engelska missionärer 1904
upprättat ett universitet. C: a 400,000
inv. — T. öppnades 1906 för
utrikeshandeln.
Tsingtao, se Kiao-chou.
Tsin-ling-shan, se Kina sp.
783.
Tsjata’ldja, huvudstad i ett
vila jet med samma namn,
Turkiet, 40 km. n.v. om
Konstantino-pel. C: a 1,000 inv. Se
Balkan-krigen 191 2—1 3 sp. 1029.
Tso-Mavang, se M an a s a •
r o w a r.
Tsuba, se Japansk konst
sp. 81 och ill. sp. 85.
Tsubo, japanskt ytmått = 3,3
kvm.
Tsun, kinesisk längdenhet =
2,48 cm.
Tsushima, huvudön i en
japansk ögrupp med samma namn i
Koreasundet. Om slaget vid T., se
R y s k - J a p a n s k a kriget
sp. 1513.
T. T., förk. för Tidningarnas
telegrambyrå.
Tu, kemiskt tecken för en atom
tulium.
Tuamotuöarna, P au m o t u
-öarna, Farliga 1. Låga
ö a r n a, ögrupp i Polynesien, ö.
om Sällskapsöarna, ingående i
Franska Oceanien. T. bestå av en
mängd små, mycket låga
korallöar, omgivna av för sjöfarten
farliga korallrev. Till T. räknas
ibland även Gambier öarna (se d.
o.). 860 kvkm. 3,700 inv.
Tuare’ger, i - m o’ s j a r,
hami-tiskt folk i Tuat, Hoggar, Air
m. fl. större oaser i det till
Algeriet hörande Sahara. T.
förekom
ma även s. om Niger. T. tala ett
nästan rent hamitiskt språk och
ha, ehuru muhammedaner,
bibehållit sin gamla hamitiska kultur
vida mer än berberna, vilkas
forna, urspr. senfeniciska, alfabet
(om 23 skrivtecken) T. nu
använda. T. äro huvudsaki. nomader och
bruka kamelen som riddjur. De
voro förr fruktade rövare, som
behärskade karavanvägarna från
Algeriet till länderna omkring
Tsadsjön, men röverierna
undertrycktes av fransmännen vid
1900-t :s början. I sitt
ursprungliga fria tillstånd leva T. ännu i
Hoggar och Air.
Tua’t, fr. Touåt, oasgrupp i
Sahara, hörande till Algeriet,
mellan 30° 30’ och 26° n. br. T.
är berömt för sin fruktbarhet.
Befolkningen utgöres huvudsaki.
av araber och tuareger.
Tub (av lat. tu’bus, rör),
mon-okulär kikare; kapsel, vanl. av
bly 1. tenn, för oljefärg,
tandkräm etc. Se även Mikroskop
sp. 44 och Ångpanna.
Tu’ba (lat., eg. rör). 1.
Forntida biåsinstrument i form av ett
långsträckt rör, brukat
väsentligen som signalinstrument. — 2.
En grupp mässingsinstrument
konstruerade på 1830-t. med fyra
till fem ventiler och använda i den
moderna orkestern, där de
förekomma i flera stämningar
(bastuba, kontrabastuba m. m.) med
ett ungefärligt omfång från Fr till
b. — 3. Niebelungentubor, efter
R. Wagners anvisningar byggda
mässingsinstrument i tenor- och
basläge med hornmunstycke, som
i klangen förena hornets ädelhet
med T:s fylliga kraft.
Tu’ber (lat., knöl). 1. Rot- 1.
stamknöl. — 2. Se Tryffel.
Tubera’ceae, se Tryffel.
Tube’rkel (av lat. tube’rculum,
liten knöl), se Tuberkulos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
