Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuberkulin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1465
Tuberkulin—Tuberkulos
1466
Tuberkuli’n, extrakt av
tuber-kelbaciller. S. k. Alttuberkulin
framställes genom odling av
tu-berkelbaciller i en buljong av
gly-cerin-vatten-pepton, uppkokning,
filtrering och indunstning av
vätskan. Andra tuberkulinpreparat
beredas genom söndermalning av
tuberkelbaciller och extraktion
med vatten. T. är ett bland de
säkraste medlen för påvisande av
tuberkulos (jfr d. o.) såväl hos
människor som nötkreatur. Se vid.
Serumdiagnostik sp. 437.
Tuberkulo’s (av lat.
tube’rcu-lum, liten knöl), förk. tbc, de
sjukliga förändringar i kroppen,
som inträda vid infektion med
tuberkelbaciller. Tuberkelbacillen
upptäcktes av R. Koch 1882. Den
förekommer i olika former, av
vilka den hos människan vanligaste
(humana typen) och den hos
nötkreatur vanligaste (bovina typen)
äro viktigast. Någon väsentlig
skillnad mellan dessa båda finnes
dock ej; människan torde kunna
infekteras även med bovin typ.
Bacillerna bilda smala stavar (1,5
—4 my långa, 0,3 my tjocka) men
kunna vara förgrenade och anta
rätt olikartad gestalt. De äro i
allm. orörliga, tyckas ej bilda
sporer, växa vid lufttillträde och
låta odla sig i stora mängder på
flera näringssubstrat (vanl.
glyce-rinhaltiga). Motståndskraften är
mycket varierande men i allm.
stor gentemot uttorkning och
upphettning. — Förändringarna
i kroppen vid T. äro olika i
olika organ men i allm. av
kroniskt inflammatorisk
karaktär. Vanl. bildas
mikroskopiska 1. för blotta ögat synliga,
gråa knottror, som kunna
sammanflyta till större bildningar.
Knottrorna (tube’rkler 1.
tuberklar) bestå
bindvävs-, endotel- och epitelliknande
celler, som befinna sig i stark
förökning, jämte invandrade
lymfo- och leukocyter och enstaka
jätteceller med flera kärnor och
talrika inneslutna
tuberkelbaciller. Sådana påträffas även mellan
cellerna i tuberklerna. Dessa äro
omgivna av gråröd
granulations-vävnad, vilken liksom
tuberklerna har stor benägenhet att
degenerera. Härvid bildas i mer
godartade fall bindvävsärr, i andra
fall kvarligga de degenererade
partierna som ostiga massor,
vilka omges med bindväv och ofta
förkalkas, 1. ock sker en smältning
med bildning av kavernor 1. stora
abscesser (jfr
Sänknings-abscess). Denna degeneration
av tuberklerna och
granulations-vävnaden leder till
vävnadssönder-fall med uppkomst av sår,
blödningar, fistlar m. m. Vid T. i de
serösa hinnorna uppkomma
ex-sudat. Ibland kan T. visa bilden
av en akut förlöpande, från början
exsudativ inflammation. Hela
organismen kan stundom
översvämmas av tuberkler
(milia’rtu-b er kulo s), varvid döden följer
på kort tid. Jfr
Lungsjukdomar sp. 882 ff., L u p u s,
Skrofler, Spondylit,
Tuberkulin samt de olika
organens sjukdomar. — Socialmedicin.
Den vanligaste formen av T., spec.
hos vuxna, är
lungtuberkulos (lungsot, fti’sis); det är
främst denna sjukdoms stora
utbredning, som gör T. till våra
dagars mest härjande folksjukdom.
I de flesta länder ha
nationalföreningar mot T. bildats, vilka äro
anslutna till en internationell
förening mot T., vars ledning f. n.
är förlagd till Paris. Kampen
mot T. består i förebyggande
och sjukvårdande åtgärder. Det
huvudsakliga organet för det
förebyggande arbetet utgöres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
