Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuberkulin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1467
Tuberkulos
1468
av dispensärerna (se d. o.).
För vård av tuberkulösa finnes
numera ett stort antal anstalter i
Sverige, ehuru tillgången ännu
icke i alla delar av landet, spec.
Norrland, kan anses tillräcklig.
Sedan 1909 och 1910 lämnar
staten bidrag till uppförande och
drift av sådana anstalter. F. n.
finnas över 8,000 vårdplatser för
tuberkulösa, bland dem något
över 1,000 platser vid
kustsanatorierna, avsedda huvudsaki. för
ben-, led- och körteltuber kulos.
Jfr Lungsjukdomar sp.
882 ff. och L u n g so t s s an a
-t o r i e r. — En lag ang. vissa
åtgärder mot utbredning av lungsot
utfärdades 4 sept. 1914. Där
för-bjudes bl. a. vid vite anställning
av lungsiktig person i
mejerirörelse 1. vid mjölkförsäljning samt
att utan föregående smittrening
till begagnande lämna gång- 1.
sängkläder, som begagnats av
lungsiktig. När en person avlidit
i lungsot, skall rening och
desinfektion av bostaden genom
hälsovårds-, resp, kommunalnämnds
försorg anordnas. —
Tuberkulosdödligheten har under de senare
årtiondena varit stadd i
avtagande i Sverige. 5-årsperioderna
1911—15 och 1921—25 visa vid
jämförelse en minskning från 1,94
till 1,46 på 1,000 invånare, alltså
med 25 %, vilket måste anses ss.
ett synnerligen uppmuntrande
resultat. Den största tillbakagången
under denna tid visa Sthlm och
Södermani. 1. (c:a 40 %) ävensom
vissa andra delar av mell. och s.
Sverige. I Södermani. 1. går
tuberkulosdödligheten f. n. blott
upp till 1 på 1,000 invånare, den
lägsta i Sverige. I de norrländska
länen, spec. i Norrb. 1., har
minskningen däremot varit tämligen
obetydlig (c:a 10 %).
Tuberkulosdödligheten i Norrb. 1. är över
3 på 1,000 invånare. De årliga
omkostnaderna i Sverige för
tu-berkulösas vård och T :s
förebyggande äro f. n. något över 14 mill.
kr., därav anstalternas
driftkostnad c:a 12 mill. — Veter. T.
förekommer bland husdjur oftast hos
nötkreatur och svin. Bacillerna
upptas med den inandade luften 1.
med foder och dryck och ge
upphov till en mängd tuberkler, ofta
pärlliknande (p ä r 1 s o t), vanl. i
lungorna med tillhörande
lymfkörtlar (c:a 95 % av fallen). T.
har ett smygande förlopp, och
smittförande djur kunna förete
ett friskt yttre. Vid mera
framskridet stadium börja djuren
av-magra, huden blir torr och hård,
hårremmen stripig och glanslös.
Vid T. i lungorna inställer sig
ofta hosta, vid tarmtuberkulos
diarré, vid T. i livmodern vanl.
en seg, illaluktande flytning och
nästan ständig brunst. En
särskild form är juvertuber kulos (se
Juvrets sjukdomar). T.
är smittfarlig, då bacillerna
förekomma i organ, som stå i direkt
förbindelse med det yttre
(öppen T.), ej smittsam (dold T.),
då de sjuka organen ej stå i
förbindelse med yttervärlden 1.
bacillerna ej kunna tränga ut ur de
till organismens skydd bildade
svulsterna. — T. har en stor
inverkan på nötkreatursskötseln.
Dels minskas kornas
produktionsförmåga, dels måste en
mängd djur utgallras alltför
tidigt, då de vanl. även betinga ett
lågt slaktvärde. Genom
mejeriprodukter från tuberkulösa
besättningar nedsmittas därjämte
en mängd svin. — I Sverige
bekämpas nötkreaturstuberkulosen
systematiskt, varvid T. påvisas
med tuberkulin. Angripna djur
slaktas därpå 1. isoleras.
Ladugården desinfekteras, och
kalvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
