Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tullstadga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1481
Tullstadga—Tulpan
1482
Tullstadga, i administrativ
ordning utfärdad författning med
grundläggande bestämmelser om
tullbehandling och därmed
sammanhängande reglering av trafik
till och från utrikes ort m. m.
Gällande T. är av 1 juli 1904. En ny
T. utfärdades 7 okt. 1927 och
skall träda i kraft 1 maj 1928.
Tullstaten, gemensamt namn
för de under Generaltullstyrelsen
lydande lokala
tullförvaltningarna samt gräns- och
kustbevakningen. Tjänstemän vid T. äro
tulldirektör (i Sthlm, Göteborg
och Malmö), tullkommissarie,
tullöverinspektör,
tullbevaknings-chef, tullförvaltare,
tulldirektörs-assistent, tullöverkontrollör,
förste tullkontrollör,
tullkontrollör, tullkassör, kammarskrivare,
gränsbevakningschef och
tull-fiskal. Tullförvaltningen i Sthlm,
Göteborg och Malmö delas i
tull-kameralkontor (under en
tullkommissarie) ,
tullbehandlingsinspek-tion (under en tullöverinspektör),
tidigare kallad packhusinspektion
(se Tullpackhus) och
tull-bevakningsinspektion (under en
tullbevakningschef).
Tullstorp, socken i Malmöh. 1.,
jämte Svenstorp pastorat i Lunds
stift. 795 inv.
Tu’llus Hostilius, se
Romerska riket sp. 1287.
Tullverket, gemensamt namn
för
Generaltullstyrelsen och Tullstaten.
Tullväsen, se
General-tullstyr elsen, Tull och
Tullstaten.
Tulpa’n, ”tulipan”, Tu’lipa
gesneria’na, Tulipa suave’ olens
m. fl. arter och hybrider (fam.
Lilia’ceae), lökväxter med
en-blommig stjälk och stor blomma,
härstamma från s. Europa och v.
Asien, infördes till Väst-Europa
på 1500-t. och odlas numera i tal-
Tulpan. Tulipa suavpolens.
rika kulturformer som
prydnadsväxter. De odlas med lätthet i
kruka 1. i det fria i rabatter, på
gräsplaner etc. Lökarna äro
vinterhärdiga på kalljord ännu i
mell. Sverige. Utomhus blomma
T. i maj och juni. Lökar
importeras vanl. från Nederländerna.
Av de talrika sorterna kunna
två huvudtyper urskiljas:
lågväxta och tidiga samt
högväxta (% m. 1. mer) och sena;
till de sistnämnda höra D ar
-wintulpanerna. Blommorna
äro ofta dubbla, färgerna äro
övervägande gult, rött, violett och
vitt. — T. silve’stris, v i 1 d t u 1
-p a n, från mell. och s. Europa,
förekommer i s. Sverige stundom
förvildad. Den har smala och
spetsiga, gula kalkblad. — I
Frankrike och Nederländerna
omfattades odlingen av T. i början av
1600-t. med passionerat intresse
och ledde till vild
överspekulation, tulpansvindeln, vars
höjdpunkt nåddes 1636. Orimliga
priser betalades, t. ex. över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
