Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tullstadga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1483
Tulpanträd—Tun
1484
200,000 gulden för ett skålpund
lökar av en särskilt omtyckt sort.
Tulnanträd, Lirioddndron
tulipi’fera (fam. Magnolia’ceae),
träd, härstammande från
Nord-Amerika och odlat som parkträd
i varmtempererade länder, även
något i sydligaste Sverige. Det
har handflikiga blad av
egendomlig form (liksom avklippta i
spetsen) samt stora, gulaktiga
blommor. Blad av T. 1. närstående
arter ha ofta påträffats i tertiära
avlagringar, t. ex. i n. Europa,
på Spetsbergen och Grönland.
Tulsa [ta’llso], stad i
Oklahoma, För. Stat., vid
Arkansasflo-den. Betydande industri. I
närheten stora naturgas- och ber gol
je-fyndigheter. 70,000 inv.
Tulseboda, brunnsort i
Kyrk-hults skn, Blek. 1., med
radioaktiv järnkälla.
Tu’lsi-Das, se R amaj an a.
Tulu’bb (av ry. tulup,
får-skinnspäls), lång, pälsfodrad
överrock.
Tum, gammalt längdmått, förr
använt i de flesta länder, i allm.
lika med yi2 fot (se d. o.). I
Sverige ha dels använts v e r k t u m
(g a m m a 1 T.) = yi2 fot = 24,74
mm., dels ny 1. decimaltum
= yi0 fot = 29,69 mm. Den
engelska och nordamerikanska T.
(inch) är = 25,40 mm.
Tumba, municipalsamhälle i
Botkyrka skn, Sthlms 1., vid
Västra stambanan. 950 inv. T. har
uppvuxit kring Riksbankens
pappersbruk, där papperstillverkningen
börjades 1758. Nuv.
fabriksbyggnaden uppfördes 1916—18. Bruket
tillverkar handgjort papper,
hu-vudsakl. sedelpapper.
Tu’mba (mlat., av grek.
ty’m-bos, gravhög), gravvård i form
av en fritt uppställd rektangulär
stenkista, ofta med den 1. de
avlidnas bilder på locket. T., som
på
minner om de antika
sarkofagerna, är den vanligaste
grawårds-formen under medeltiden.
Tumberg, socken i Älvsb. 1.,
jämte Algutstorp,
Kullings-Sköv-de, S. Härene, Bråttensby och
Landa pastorat i Skara stift. 290
inv.
Tumbo, socken i Södermani. L,
jämte Råby-Rekarne pastorat i
Strängnäs stift. 1,140 inv. •—
Romansk absidkyrka av gråsten.
Tumlare, se D e 1 f i n e r.
Tumlare, halvsfäriskt
dryckeskärl utan handtag 1. fot.
Tumme, se Extremiteter
sp. 1332 och Hand.
Tummeliten, en i en mängd
europeiska folksagor
förekommande figur, liten till växten och
vanl. skildrad som den yngste
bland sju bröder. Rådig och
snarfyndig, blir han deras räddare ur
en mängd svårigheter.
Tummfm, se U r i m.
Tumning, a v - 1. i n t u m
-ning, se
Skogsavverkning sp. 813.
Tu’mor, t u m ö’ r, se S v u 1 s t.
Tumregeln, detsamma som
Ampères regel.
Tumskruv, se Tortyr.
Tumstock, se Måttverktyg.
TumuTt (lat. tumu’ltus), larm,
oväsen; upplopp. —
Tumul-t u a’ n t, orosstiftare, deltagare i
folkupplopp. — T u m u 11 u a’ •
risk, bullersam; upprorisk.
Tu’mulus, lat., gravhög.
Tumö’r, se S v u 1 s t.
Tun, fsv., eg. inhägnad;
inhägnad plats, gård. T. ingår ss.
sam-mansättningsled i svenska
ortnamn (Eskilstuna, Sigtuna etc.).
Tun, socken i Skarab. 1., jämte
Friel och Karaby pastorat i Skara
stift. 685 inv.
Tun [tonn] (eng., tunna),
engelskt rymdmått = 2 pipes =
1,145 1. (för öl 981 1.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
