Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tunna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1493
Tunna—Tura
1494
och en av infödingarna bebodd
del med utpräglat orientalisk
karaktär. T., som genom en kanal
är förenat med hamnstaden
Goletta (se d. o.), har betydande
handel och livlig sjöfart.
Exporten omfattar framför allt
spannmål och olivolja, importen
fabriksvaror. Viktig järnvägsknut.
— T., som trol. är äldre än
Kar-tago, utvecklade sig från 600-t.
e. Kr. till en betydande
handelsstad.
Tunna, gammalt rymdmått,
växlande till storleken för olika
varor och i äldre tid även för
olika orter. T. för spannmål och
träkol räknade sedan mitten av
1800-t. i fast (rågat) mål 63
kannor = 1,65 hl., i löst (struket)
mål 56 kannor = 1,47 hl. För
våta och salta varor, smör, mjöl
och rotfrukter räknade T. 48
kannor = 1,26 hl. T. delades i allm.
i 8 fjärdingar = 32 kappar, T.
för våta och salta varor dock i 4
fjärdingar = 8 åttingar.
Tunnbinderi, tillverkning av
laggkärl (se d. o.).
Tunnel, i berg 1. jord anlagd, i
det närmaste vågrät gång, som
med båda ändar mynnar i dagen.
Storartade tunnelbyggnader
före-kommo redan i forntiden,
huvudsaki. för vatrenledningsändamål.
Bland nyare, större T. märkas
Crotonakvedukten vid New York
(53 km.), Simplontunnlarna (19,8
km.) och Sankt Gotthardstunneln
(15 km.), i Sverige Nuoljatunneln
(1,052 m.) och T. å Stockholm—
Saltsjöns järnväg (650 m.).
Tunnland, gammalt ytmått för
jord, motsvarar i Sverige 4,936,5
kvm. och delas i 2 spannland 1. 32
kappland 1. 40 snesland (i
Dalarna) 1. 56 kannland. Danskt T.
var — 1,12 svenskt = 5,516 kvm.
Tunnsnäckor, fatsnäckor,
DoliVdae, en fam. Snäckor.
Skalet är tunt, bukigt, nästan
klotformigt, skalöppningen vid.
Varma hav, en art, Do’lium ga’lea,
i Medelhavet. Ett sekret ur T:s
spottkörtlar innehåller 3—4 %
fri svavelsyra.
Tunnsten, se T a v e 1 s t e n.
Tuolluvaara [to’ållovara],
järnmalmsfält i Jukkasjärvi skn,
Norrb. 1. Malmen förekommer
som gångformiga kroppar i en
ljusröd leptitporfyr, består av
magnetit och indelas i två
kvaliteter, A-malm med högst 0,015 %
fosfor och C-malm med högst
0,60 % fosfor. T. upptäcktes
1897. Äg. T. gruv a. b., grundat
1900, vars intressenter äro en del
mellansvenska järnverk. 1925
brö-tos c:a 117,000 ton berg och malm
(82,000 ton i dagbrott), varav
er-höllos c:a 103,000 ton direkt
användbar malm med 64 å 68 %
järn och 0,002 å 0,004 % fosfor.
Tupé (fr. toupet, av ffra. top,
hårtofs), uppkammad pannlugg.
Tupi’, g u a r a n i, stor
indiansk folkstam, som från
Brasiliens kust till största delen trängt
uppför Amasonfloden, varifrån
den spritt sig vida. På T:s språk
är lingua geral huvudsaki. byggt.
Tupp, se Hönsfåglar.
Tuppkam, som prydnadsväxt
odlad form av en ört, CeWsia
crista’ta (fam. Amaranta/ceae),
med fasciation (jfr d. o.) inom de
blodröda blomställningarna.
Arten härstammar från Ostindien.
Tuppspatt, abnormitet i
rörelsen hos häst, visar sig däri, att
bakbenet vid steget krampaktigt
ryckes upp med stark böjning i
has- och knäled. T. är av ringa
betydelse. Behandling operativ.
Tura’, vänsterbiflod till Irtysjs
vänsterbiflod Tobok 725 km.,
därav 555 segelbara.
Tura [to’-], C o s i m o, f. omkr.
1430, d. 1495, italiensk målare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
