Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tycho Brahedag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1545
Tycho Brahedag—Tyfoidfeber
1546
Nötviveln, Balani’nus
nu’-cum, har lång, smal snabel.
Kroppen är svart, klädd med grågula
hår. Längd 10—12 mm. Larverna,
nötmaskarna, leva i
hasselnötter. S. Sverige. — B 1 a d m i
-ne’rarvivlarna, Orche’stes,
ha oval, något tillplattad kropp.
Längd c:a 2—3 mm. Larverna
minera i lövträdsblad. —
S p 1 i n t vi vl a r n a, Ma’gdalis,
ha långsträckt kropp och trind
snabel. Tallsplintviveln,
Magdalis viola’cea, är svartblå.
Borrar hål i tallbark, larverna
även i veden. Skadedjur.
Tycho Brahedag, olycksdag.
Benämningen torde inrymma
hänsyftning dels på astrologins
angivande av vissa dagar ss.
särskilt ödesdigra för den individ,
vars horoskop ställdes, dels på
Tycho Brahes omfattande
verksamhet som astrolog.
Tydje, socken i Älvsb. 1.,
ingående i Tösse med Tydje förs,
i Karlstads stift. 530 inv.
Tye’stes, se O re stes s a■
gan.
Tyfoidfeber (av grek. ty’fos,
eg. töcken, kvalm, och ei’dos,
utseende), a b d o m i n a’l t y f u s
(av lat. abdo’men, buk),
nervfeber, t y’ f u s 1. p ar a t y’
-f u s, av tyfusbacillen 1.
närstående arter (paratyfusbaciller)
framkallad akut infektionssjukdom.
Tyfusbacillen, som upptäcktes
1880, är en 1—2 my lång, icke
sporbildande stav med talrika
cilier och stor rörlighet. T.
förekommer i spridda fall 1.
epidemiskt och överföres i regel med
dricksvatten, mjölk 1. andra
födoämnen, till vilka bacillerna
komma från exkrementer genom brott
på kloakledningar, flugor,
bacillbärare m. m. De flesta fall
förekomma i aug. och sept.
In-kubationstiden är 2—21 dagar;
Tychiini. Tallsplintvivel. Längd 5,0—7
mm.
därpå kommer feber, som i början
(l:a stadiet) stiger remitterande,
varunder patienten har
huvudvärk, svindel samt ofta halsfluss,
är matt, törstig och sömnlös. I
slutet av första veckan blir
temperaturen kontinuerlig (38°,5—
40°,5), medvetandet omtöcknas
och patienten får ofta delirier.
Snart blir han dock apatisk. I
80 % av fallen finnas i detta
stadium små röda, vid tryck
försvinnande fläckar (roseola) i
huden. Ofta uppträder diarré,
stundom tarmblödningar.
Näsblödning, bronkit och laryngit,
pneumoni, hjärtsvaghet, atrofi av
muskler, osteomyelit, anemi äro
mer 1. mindre vanliga symtom vid
T. De mest karaktäristiska
förändringarna finnas i
tarmkanalen, där lymffolliklarna i nedre
delen av ileum (jfr Tarm) och i
kolon svullna och nekrotisera,
bildande ovala sår, vilka kunna ge
anledning till nämnda
tarmblödningar, ev. även genom
bristning orsaka
bukhinneinflamma-tion. Mjälten är starkt ansvälld,
lever, njurar och spec. hjärtat visa
vanl. degeneration. Bacillerna
finnas i tarmen, gallan och i
blodet. Det 2:a stadiet kan vara i
4—6 veckor. Inträffar ej döden,
blir temperaturen åter
remitterande och sjunker långsamt under
stark svettning. Medvetandet blir
småningom klart, och patienten
kommer in i konvalescensstadiet,
avmagrad och med stark aptit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
