Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tycho Brahedag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1547
Tyfon—Tygtryck
1548
Tygtryck, Tryckform av trä till
tygtryck för hand.
Stundom inträffar rikligt
håravfall under konvalescensen. Recidiv
kunna komma i detta stadium.
Från det skildrade typiska
förloppet finnas talrika avvikelser.
— För diagnosen spelar
serum-diagnostiska metoder stor roll (se
Serumdiagnostik).
Dödligheten är i epidemier vanl.
5—-10 %. — Behandling: isolering
i svalt rum, kalla tvättningar,
skydd mot liggsår, antipyretica,
flytande men kraftig kost. — Vid
infektion med paratyfusbaciller
(paratyfus) och tyfusliknande
baciller i skämt kött uppträda
i stort sett likartade symtom som
vid T. Prognosen är i regel bättre
än vid vanlig T. — Tyfusbaciller
och närstående arter kunna hos
bacillbärare (jfr d. o.) i
årtionden finnas kvar i gallan och
ständigt utsöndras med
exkre-menten. — T y f ö’ s, beroende på
1. tillhörande tyfusbaciller 1.
tyfoidfeber.
Tyfo’n, t a i f u’ n (eng.
ty-phoon), namn på virvelstorm,
särskilt i öst- och sydasiatiska
farvatten.
Ty’fon, i grek. myt. vidunder,
som av Zeus besegras och
nedstörtas i underjorden. Hos senare
författare indentifieras T. med den
egyptiske guden Set.
Ty’fus, Tyfö’s, se
Tyfoidfeber.
Tyg, se Vävnad.
Tygel. Ridk. Se Ridning
och ill. till d. o. sp. 1126. — Zool.
Partiet mellan ögat och näbbroten
hos fåglar.
Tygelsjö. 1. Socken i Malmöh.
1., jämte V. Klagstorp pastorat i
Lunds stift. 1,430 inv. — 2.
Station i T. 1, vid
Malmö—Trälle-borgs och Västra Klagstorp—T.
järnvägar.
Tyghus (av tyg i bet.
materiel, verktyg o. d.), till
artillerivapnet hörande byggnad för
förvaring av materiel och vapen.
Jfr Arsenal och A r k 1 i.
Tygtryck, framställning av
kulörta mönster på vita tyger 1.
vita mönster på färgade genom
tryckning med formar, ”stockar”,
1. graverade valsar, användes spec.
betr, siden- och bomullsvävnader.
Tryckfärgerna måste ha en tjock,
klibbig konsistens för erhållande
av bestämda mönster figur er.
Färgämnena äro desamma som
vid färgning (se d. o.) och förenas
med materialet genom enahanda
betmedel (se Betning) och
kemikalier. Vid a p p 1 i k a
-tionstryck är betmedlet
1. reduktionsmedlet blandat med
den förtjockade färgen, som efter
påtryckningen vanl. fixeras å
tyget genom ångning. Denna
metod kan användas för de flesta
färger. Vid
kittelfärg-tryck, trol. en av de äldsta
metoderna, pätryckes mönstret
medelst ett betmedel, varefter tyget
doppas i färgbadet, som därvid
angripei* endast de betade
ställena. Reservagetryck
består i att ett täckande ämne (vax,
piplera m. m.) 1. ett kemiskt medel
(zinkoxid, kalciumacetat e. d.)
påtryckes 1. pålägges för hand
(jfr Batik) enl. mönstret, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
