Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyska fursteförbundet - Tyska förbundet - Tyska församlingen - Tyska orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1563
Tyska förbundet—Tyska orden
1564
förbund med tolv andra tyska
territorialfurstar med uppgift att
skydda den tyska
riksförfatt-ningen. T. var riktat mot kejsar
Josef II :s maktpolitik i T.,
särskilt hans planer mot Bayern,
vilka främst genom T. stäcktes.
Tyska förbundet (1815—66),
se Tyskland sp. 1624 ff.
Tyska församlingen. 1. T.,
Sankt Gertruds
församling, icke territoriell församling
i Stockholm. 2,725 medl. De i
Stockholm bosatta protestantiska
tyskarna fingo 1558 rätt att hålla
egen gudstjänst. Som kyrka åt T.
tjänade från 1570 den s. k.
konventstugan på Riddarholmen.
1607 uppläts för ändamålet Sankt
Gertruds gillestuga, som
utvidgades och ombyggdes 1638—42 av
Kristler. Från denna tid
förskriver sig också större delen av
kyrkans rika dekorativa utstyrsel, ss.
den skulpturprydda s. portalen
(1643), predikstolen av
eben-holts och marmor (1660),
altar-prydnaden (1641) och
Kungsläk-taren (1672), den senare ett
praktexempel på barockens
trä-snidarkonst. Efter en eldsvåda
1878 erhöll kyrkan nytt torn,
1910—12 restaurerades den
grundligt. — 2. T. i Göteborg (se
d. o. sp. 240).
Tyska orden, eg. ”bröderna av
den heliga Marias tyska sjukhus i
Jerusalem”, lat. Fra’tres do’mus
hospita’lis Theutonico’rum
sa’nc-tae Marfae in Jeru’salem,
andlig riddarorden, som först
framträdde vid Acka i Palestina 1190
i anslutning till ett tidigare av
tyska köpmän stiftat
sjukvårds-samfund där. Efter påvlig
stad-fästelse organiserades T. 1198
efter mönster av Tempel
herreorden. Dräkten var vit mantel med
svart kors. T. hade från början
exklusivt nationell karaktär.
Hög
mästaren Hermann v. Salza (se
d. o.) förflyttade 1226 T:s
verksamhet till Masovien, vars furste
anhållit om hjälp mot de hedniska
preussarna. Erövringen av
Preussen, varöver T. förvärvade
länsrätt, fullbordades 1283. Därjämte
hade från 1237 T:s intressesfär
ytterligare vidgats genom
föreningen med Svärdsriddarorden
(se d. o.) i Livland. Härigenom
hade T. blivit en betydande
terri-torialstat. En omfattande tysk
kolonisation vidtog i dess länder
i samband med kristendomens
utbredande. Från början erhöll T.
en fast ämbetsmannamässig
organisation efter mönster av Fredrik
II :s sicilianska administration. I
spetsen stod en högmästare, vars
säte 1309 förlädes till Marienburg
(se d. o.). T. bestod i början av ett
stort antal ordensprovinser,
styrda av lantmästare, av vilka den i
Livland benämndes herrmästare
samt den i Tyskland tyskmästare.
Vid högmästarens sida stod ett
generalkapitel. Den inhemska
preussiska och livländska adeln
stod blott i vasallförhållande till
T. T. utvecklade en betydande
politisk verksamhet särskilt under
1300-t., då den köpte Pommerellen
och de danska besittningarna i
Estland (1346) samt uppträdde
vid Han sans sida i det nordiska
kriget 1361—70 men också råkade
i svära konflikter med Polen, Riga
och påven. Förhållandet till Polen
skärptes genom dettas förening med
Litauen, och ett överilat angrepp
av T. medförde det förkrossande
nederlaget vid Tannenberg (1410).
Ett nytt krig slutade med
West-Preussens förlust genom freden i
Thorn 1466 (se Polen sp. 390).
Härigenom fick den livländska
or-densgrenen (”Livländska orden”)
ökad betydelse och
självständighet. Efter fåfänga försök att
kon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
