Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569 Tyska språket 1570
prosan genom att upptaga ord,
bilder och vändningar ur det
levande talspråket. Han bidrog
också genom den oerhörda spridning
hans skrifter och spec. hans
bibelöversättning fingo mer än någon
annan till detta skriftspråks
utbredning över hela
språkområdet. Det lutherskt färgade
skriftspråket trängde först igenom i
det protestantiska
Mellan-Tysk-land, därefter i Nord-Tyskland,
där Hansans sönderfallande
lämnade rum för högtyska
inflytelser, sist i det katolska
Syd-Tyskland och i det delvis
reformerta Schweiz, där motståndet
uppgavs först framemot mitten av
1700-t. Till detta skriftspråks
framgång bidrogo många
framstående författare och språklärda
under 1600- och 1700-t. Dess slutliga
seger kom vid 1700-t :s slut genom
de stora författarna Wieland,
Les-sing, Herder och framför allt
Goethe och Schiller. —
Ordförrådet är visserl. till sin
huvudmassa av germanskt ursprung,
men de lånade orden bilda (trots
ivriga språkrensningsförsök) en
högst väsentlig del därav. De
äldsta lånorden ha så länge
deltagit i den tyska språkutvecklingen,
att de nu äro svåra att skilja
från de ärvda germanska orden.
Från grekiskan stamma en del
mycket gamla lån, som
hänföra sig till den kristna kyrkan,
t. ex. Kirche (kyrka), Pfingsten
(pingst). Ojämförligt
betydelsefullare är den ström av lånord,
som till följd av germanernas
beröring med romarna flödade in
från det levande latinska
folkspråket, vulgärlatinet (se
Latinska språket sp. 289 ff.).
Redan före den högtyska
Ijud-skridningen hade inlånats sådana
ord som Mönch, Kelch, Koch,
Pfahl, Pfeil, Pfund, Pflanze, Zie-
50. - L ex. XI. Tr. 22. 12. 27.
gel, Münze, Strasse; den tidiga
inlåningen framgår av de
förändringar, som de latinska ordens
k-, p- och t-ljud genomgått under
den högtyska ljudskridningen (jfr
motsv. svenska ord: munk, kalk,
kock, påle, pil, pund, planta,
tegel, mynt, stråt med bevarade
k-, p- och t-ljud). En annan
grupp av tidiga lånord (spec. för
kyrkliga begrepp) kom in så
mycket senare, att orden icke rönte
någon påverkan av den högtyska
ljudskridningen: Abt (abbot),
Priester (präst), Propst (prost),
Pein (pina), Plage (plåga),
pre-digen (predika) etc. På 1000-t.
började, ss. en följd av tidens
beroende av fransk kultur, en
ström av lånord från franskan,
vilken fortsatte att flöda under
den klassiska medelhögtyskans
tid. En ny import av latinska
lånord (nu genom litterär
förmedling) föranleddes av
humanismen : Reformation, Mathematik,
Partizipium, Examen o. s. v. På
1600-t., då franskan blev de
förnäma kretsarnas språk, började
en ny stark invasion av franska
ord, företrädesvis tillhörande
den eleganta världens språk
och militärspråket (Mode, Dame,
Kavalier, galant, kokett, Armee,
Brigade, Adjutant etc.) ; denna
inlåning har alltjämt fortsatt,
spec. på modernas område. Under
de senaste decennierna ha en
mängd lånord inkommit från
engelskan, spec. sjö-, handels- och
sporttermer (t. ex. Dock, docka,
Trust, trust, boxen, boxa) och
uttryck ur den eleganta världens
liv (t. ex. Flirt, Klub). Som i
viss mening lånade kunna också
betraktas de rena dialektord, som
upptagas i riksspråket (t. ex. de
urspr. Ity. Wrack, vrak, Kneipe,
krog, Teer, tjära, Laken, lakan).
— Grammatik. T.
känneteck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
