Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1609
Tyskland (Religion. Undervisningsväsen)
1610
Enl. Versaillesfredsfördraget är
armén värvad och allmän
värnplikt förbjuden. Styrkan uppgår
till 100,000 man, inberäknat
officerare och civilmilitärer. Armén
består av 7 infanteri- och 3
kavalleridivisioner; dess
utrustning med lätt artilleri,
kulsprutor m. m. är begränsad till
vissa antal. Tungt artilleri,
luft-värnsartilleri, stridsvagnar,
gastrupper och flygvapen få ej
finnas, ej heller generalstab och
militära högskolor. Utöver
arméns utrustning få inga
vapenförråd finnas, ej heller får
krigsindustri vara förberedd. Endast
vissa fästningar få finnas.
Flottan får bestå och utgöres av 6
mindre slagskepp (f. n. äro de av
äldre tvper), få vid nyanskaffning
vara på högst 10.000 ton, 6
kryssare om högst 6,000 ton, 12
jagare m. m. U-båtar få ej finnas.
Marinens personal är begränsad
till högst 15,000 man. — Religion.
Riksförfattningen 1919
upphävde sambandet mellan stat och
kyrka. Teologiska fakulteter
finnas dock alltjämt vid
statsuni-versiteten, och i skolorna
meddelas efter lärjungarnas
konfession religionsundervisning. I n.
och mell. T. överväga
protestanter, i s. och delvis i n.v. T.
katoliker. De utgjorde 1925 64,1, resp.
32.4 % av befolkningen (1910
65,2, resp. 33,1 %). Mosaiska
trosbekännare utgjorde båda åren
0,9 %. T:s protestantiska
landskyrkor, som i flera fall återinfört
biskopsämbetet, sammanslöto sig
1921 till Tyska evangeliska
kyrkoförbundet. Romersk-katolska
kyrkan står under ledning av 5
ärkebiskopar, 14
suffraganbiskopar och 6 under påven direkt
lydande biskopar. —
Undervisningsväsen, vetenskapliga och
kulturella institutioner.
Skol
väsendet överfördes 1919 till
riks-förvaltningen och organiseras
enhetligt på grundval av en
gemensam bottenskola, omfattande den
8-åriga folkskolans 4 första år.
Därpå bygga dels 6-åriga
mellan-skolor för högre folkbildning, dels
elementarskolor och indirekt
gymnasier. Dessutom finnes en på
7-årig folkskola grundad 6-årig
högre skolform, Aufbauschule. 8
skolår äro obligatoriska och
kostnadsfria. Privatskoleväsendet har
ringa omfattning. Staten
upprätthöll 1922 52,763 folkskolor samt
30,563 skolor av övriga former
med 8,894,486, resp. 3,201,730
elever. — Av T: s av
gammalt högt utvecklade
universitet (23 st.) äro de i Berlin,
München, Köln, Leipzig och
Breslau de största (c:a 4,000
studenter 1. därutöver). I övrigt äro
de i Frankfurt am Main,
Göttingen, Heidelberg, Jen a och
Tü-bingen bland de mest berömda.
Vid. finnas 10 tekniska högskolor,
5 handelshögskolor samt ett
flertal andra fackhögskolor. — Bland
T:s akademier märkas
Preus-sische Akademie der
Wissenschaf-ten och K ai ser Wilhelms
Gesell-schaft zur Förderung der
Wissen-schaften i Berlin, Sächsische
Akademie der Wissenschaften i
Leipzig, Bayerische Akademie der
Wissenschaften i München samt
Gesellschaft der Wissenschaften i
Göttingen. Om bibliotek se d. o.
sp. 1453 f.; om observatorier se d.
o. Av arkiv märkes ett
nyupprät-tat arkiv för Tyska riket i
Pots-dam. — De viktigaste museerna
för antik konst äro i Berlin Altes
Museum och Neues Museum,
varjämte under upprättande är ett
museum för antik arkitektur, som
kommer att omfatta återuppförda
antika byggnadsverk, bl. a.
Zeus-altaret från Pergamon. Stora
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
