Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1611 Tyskland (Kulturella instit. Press. Historia — 9 e. Kr.) 1612
tiksamlingar finnas även i
Glypto-teket i München (se d. o. sp. 420)
och i Albertinum, Dresden.
Huvudmuseerna för äldre konst i övrigt
äro Kaiser-Friedrich-Museum (se
d. o.) i Berlin och
målningsgallerierna i München (se d. o. sp. 420)
och Dresden (se d. o.), varjämte
märkas Wallraf-Richartz-Museum
i Köln, museet i Kassel och
Stä-delsche Institut i Frankfurt am
Main. De största museerna för
nyare konst äro Kunsthalle i
Hamburg (se d. o.) och
National-galerie i Berlin. Det senare
grundat 1876 och inrymt i en av
F. A. Stüler 1867—76 uppförd
byggnad, innehåller huvudsaki.
1800-talskonst med tyngdpunkten
på den tyska avd. (den
moderna konsten är efter revolutionen
inrymd som en särskild avd. i
f. d. Kronprinspalatset). Av
museer för konsthantverk märkas
främst Museum für Kunst und
Gewerbe i Hamburg och
Schloss-museum i Berlin (vari ingå f. d.
Kunstgewerbemuseum och
slotts-samlingarna). Stora
kulturhistoriska samlingar finnas i
Germa-nisches Nationalmuseum i
Nürnberg och Bayerisches
Nationalmuseum i München. Museum für
Völkerkunde i Berlin är ett av
världens största etnografiska
museer och omfattar därjämte
förhistoriska samlingar. Ett likartat
museum i mindre skala är
Museum für Völkerkunde i Hamburg.
De arkeologiska museerna äro i
allm. provinsmuseer, de största i
Hannover, Halle, Königsberg och
Mainz, som även har ett stort
museum för jämförande
arkeologi, Römisch-germanisches
Zen-tral-Museum. En särställning
intar det stora industrimuseet
Deutsches Museum i München.
— Press. Av den
tysk-nationella dagspressen märkas Berli-
ner Lokal-Anzeiger, Kreuzzeitung
(Berlin) och
Rheinisch-Westfä-lische Zeitung (Essen), av tyska
folkpartiets organ Tägliche
Rundschau (Berlin), Hamburgischer
Correspondent och Kölnische
Zeitung, av centrums Germania
(Berlin) och Kölnische Volkszeitung.
Allmänt nationella äro
Deutsche Allgemeine Zeitung
(Berlin) och Münchener Neueste
Nachrichten. Inom den
demokratiska pressen märkas Berliner
Tageblatt, Vossische Zeitung
(Berlin), Frankfurter Zeitung
(Frankfurt am Main),
Hamburg-er Fremdenblatt och Königsberger
Hartungsche Zeitung, inom den
socialdemokratiska Vorwärts
(Berlin) och Rheinische Zeitung
(Köln) samt inom den
kommunistiska Rote Fahne (Berlin). —
Av tidskrifter av allmänt
innehåll märkas förutom illustrerade
veckomagasin (t. ex. Die Woche)
de månatliga Preussische
Jahr-bücher, Deutsche Rundschau, Die
Neue Rundschau, Die Gegenwart,
Sozialistische Monatshefte och
Die Literatur, alla i Berlin,
samt Süddeutsche Monatshefte
och Hochland i München. —
Historia. Det nuv. T. har trol.
tidigast varit bebott av kelter (se
d. o.). Dessa undanträngdes av
germanerna, som under l:a årh.
f. Kr. bebodde största delen av T.
Caesar bragte omkr. 50 f. Kr. en
del av T. inom romarrikets
intressesfär och gjorde Rhen till gräns
mot germanerna. Augustus ville
skjuta gränsen fram till Elbe, men
måste efter Varus’ nederlag i
Teu-toburgerwald (9 e. Kr.) uppge
denna plan. Småningom fattade
romarna fast fot även ö. om Rhen
och vid övre Donau. De anlade T:s
äldsta städer: Trier, Köln,
Strass-burg och Augsburg. Under de två
första årh. e. Kr, samlades germa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
