Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1641
Tysk litteratur
1642
de äro däremot de tyska
skoldra-mer, både på latin och tyska, som i
pedagogiskt syfte uppfördes i
skolorna (stycken av F r i s c h 1 i n,
B i r k, d. 1554, m. fl.). Mot slutet
av 1500-t. började engelska
skåde-spelarband resa kring i Tyskland
och där i förgrovad form uppföra
dramer av Marlowe, Shakspere
m. fl. Dessa engelska
”komediant-dramer” efterbildades ock av
tyska författare som Heinrich
Julius av Braunschweig
(d. 1613) och Jacob Ayrer
(d. 1605). — Tiden 1 6 2 0—
1 7 3 0. I början av 1600-t. gjorde
sig särskilt i v. Tyskland ett
inflytande gällande från den
franska renässanslitteraturen. Detta
inflytande spåras först i W e c k
-h e r 1 i n s (d. 1653) 1618 utgivna
Oden und Gesänge. Det
förvildande inflytande, som Trettioåriga
kriget hade på kulturen, skildras
ypperligt i denna tids kanske
mest betydande tyska arbete, den
pikareska romanen Der
aben-theuerliche Simplicissimus (1668
—69) av G r i m m e 1 s h a u s e n.
Likväl kunna under denna tid
spåras reflexer av
kulturrörelserna i Frankrike och Italien.
Den ledande inom T. blev O p i t z,
vars av Ronsard starkt
påverkade Buch von der deutschen
Poeterey (1624) länge blev
Tysklands smakkodex. Skaldens
uppgift var att på tyska språket
skapa en estetiskt fullödig
diktning, och vägen var att imitera
den grekiska och latinska
litteraturen. De författare, som
anslöto sig till detta program, kallas
den ”första schlesiska skolan”. De
mest betydande inom denna voro
(utom Opitz) Fleming och
R i s t. I antiken fäste de sig
företrädesvis vid klarheten, men
denna blev, särskilt hos Rist,
kälkborgerlig nykterhet. Mot
den
na torrhet, som härskade såväl
inom teologin som inom dikten,
gjorde sig emellertid motrörelser
gällande, både inom protestantism
och katolicism. Redan under
1500-t. hade författare som J o
-hann Arndt utgivit religiösa
skrifter av en mera känslobetonad
karaktär, och på 1600-t.
framträdde pietismen (S pen er,
Francke) ss. en reaktion mot
den lutherska ortodoxin. I
Syd-Tyskland kom reaktionen från
jesuiterna och den italienska
barocken. Det karaktäristiska för
den diktning, som uppstod i
samband härmed, var den starka
sentimentaliteten och svulsten.
Representanter härför äro F r i e d
-richv. Spee (d. 1635) och ”die
Pegnitzschäfer”, ett litterärt
sällskap i Nürnberg. Rörelsen spred
sig ock till Nord-Tyskland, där
v. H o f m a n n s w a 1 d a u,
v. Lohenstein m. fl. bildade
den s. k. ”andra schlesiska
skolan”. Den vände sig särskilt
mot den äldre skolans
spetsborgerliga moral och utbytte denna
mot en ganska klumpig frivolitet
och en smaklös bombasm. Någon
teater med verklig kultur fanns
icke under denna tid. Dramerna
uppfördes dels i skolorna (C hr.
W e i s e s stycken), dels av
kringvandrande teaterband, som
spelade ”komediantdramer” av sämsta
slag. Vid sidan härav fanns dock
ett läsdrama, skrivet efter
mönster av särskilt de holländska
antikimitationerna. Dessa stycken
— av G r y p h i u s m. fl. — äro
ytterst odramatiska men tyckas
dock några gånger ha i
förgrovad form uppförts av
vandrings-trupperna. — Gottscheds
tid (1730—50). T:s förfall
framgår kanske tydligast därav, att
den mest betydande tyska
kulturpersonligheten vid sekelskiftet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
